Don't you judge me!
Jag är en dålig, dålig människa. Men, men, nya tag imorgon, och hade en jättetrevligt tvkväll med Sara så det var väl värt det. Nu ska jag lägga mig i sängen och kolla på tv tills jag däckar, jobb imorgon igen. På återseende, tappra lärljungar.
Nya frukost-tag
Under min magont period fick jag coachning av Ekens syster och plastfarsa om att hålla hårt på att äta frukost, lunch och middag. Jag lydde detta och åt mindre godis, och smååt mycket mindre, gott så. Men så började jag köpa hem lite godis ibland ändå.
Och så åt jag det tills jag mådde dåligt, gick och la mig och vaknade och tog det kvarvarande godis till frukost. Not good.
Och nu på sista tiden har jag slarvat så utav helvete med mina tre måltider och vräkt i mig godis.
Så nu ska jag skärpa mig igen. Börja om igen.
Vi börjar med en fetaost och tomatomelett, kryddad med oregano. Till detta vitamindryck. Tasty.
Ensam i det världsvida nätet
Ikväll blir det iallafall lite vin och kanske räkor med Sara, ska bli mycket mysigt.
Eken ligger med all sannlikhet och sover nu, och kommer troligen vara risig och bakis idag. Så nu går väl mina tankar till honom och hans familj antar jag.
En nish...
Jag läste nu att de som bloggar bör ha en speciell inriktning, för annars är de tråkiga att läsa. Mode, matlagning, sex och samlevnad, mammabloggar o.s.v.
Jag då? Plågar jag min blygsamma besökarskara genom att vara totalt oinriktad?
Så vad ska vi ta? Ska jag kanske börja försöka leva ett bättre liv? Bli mer ekonomisk, miljövänligare och äta bättre.
Ska vi pröva med det? Vill ni hjälpa mig bli en bättre människa? Har tipps på hur jag ska bete mig för att nå mitt mål?
Jag börjar med frukost, tack så länge...utan mjölk.
No milk today...
För bara fem minuter sen var jag trött, men rastlös och ville sova men ändå inte. Jag befann mig i ingenting helt enkelt. Men så drog jag på en låt och blev som omvänd. Jag ska bättra mig.
Eken brukar gnälla på mig för att jag dricker såna groteska mängder mjölk, och han har rätt. Detta kan ha att göra med att min mor också dricker kopiösa mängder mjölk. Vi har haft många fina stunder tillsammans då vi hällt upp en varsitt iskallt glas mjölk och blängt i oss, och då smakar det så fruktansvärt gott. Mjölk smakar mjölk, men vissa gånger så smakar det så där extra bra.
Hur som helst har jag börjat lyssnat till Ekens förtvivlade böner om att jag bör minska på mitt mjölkintag och tänkt över det hela lite. Det mesta blir godare med mjölk till så är det. Mjölk drack man till de flesta måltider hemma, då vi inte slogs om coca colan d.v.s. och det kommer blir svårt att ta mig an det lilla uppdrag jag överväger att genomföra. Jag tänker nämligt bojkotta mjölk i en månad. Inte mjölkprodukter och sånt, men att bara inte dricka det.
Nu har jag hört lite skräckhistorier över att folk som inte dricker mjölk på ett bra tag blir laktosintolleranta, så jag tänker göra mig stuvade makaroner lite nu och då för att detta inte ska inträffa.
Mina förhoppningar är att detta lilla mjölkförbud kommer medföra att jag slutar äta godis, jag måste nämligen ha mjölk till godis, det är inte gott annars. Mjölk och lakrits är den ultimata mixen, och äter man kola så gör mjölken att kolan hårdnar och blir lite knastrig i munnen vilket höjer smakupplevelsen ytterligare.
Så att äta godis utan mjölk är i stort sett onödigt.
Så, here we go. Farwell milk, you will be missed.
UPDATE: Okej, nu såg jag hur fruktansvärt, FRUKTANSVÄRT fel det blev med de där bilderna. Jag ville bara dela med mig av min framtida uppoffring av mjölk, inget annat. Jag ber om ursäkt om jag gjort någon upprörd.
Där drar han gränsen...
Ekelund säger:
vad gör du nu då?
Susanna säger:
har ätit den sista lakritsen och mår dåligt över mig själv
Ekelund säger:
gör inte det.
Ekelund säger:
du är perfekt
Susanna säger:
heheh du är för söt du
Ekelund säger:
du är
Ekelund säger:
allt
Susanna säger:
oj
Susanna säger:
då förlåter du mig för att jag beställt tre likadana klänningar som kommer i april då?
Susanna säger:
men de var nedsatta och kostade bara 79kr styck.
Susanna säger:
och därför älskar du mig.
Ekelund säger:
du
Ekelund säger:
jag betalar för det
Susanna säger:
hehehe, jag gillar dig när du är full!
Ekelund säger:
japp
Ekelund säger:
och jag är inte riktigt där än heller! så fatta senare!
Susanna säger:
då beställer jag lite fler grejjer då?
Ekelund säger:
hmm
Städning i trean...
Efter ha suttit med rakblad och mängder av aceton för att få bort de där jävla kakeldekortionerna så är jag så jävla nöjd med mig själv! Äntligen är jag fri de där groteska små bilderna.
Får se om jag sätter upp några andra eller om jag låter dem vara som de är nu.
Efter:
Har även börjat putsa på spisen som var lite småsnuskig och damma ur alla skåp. Jag förstår inte riktigt hur hyresvärden kunde godkänna flyttstädningen i den lägenheten, men det är lite mysigt att vara där och städa och pyssla för då vet man ju att det blir riktigt gjort.
Ja, då är ni lite uppdaterade då. Tack för mig
Allena!
På den muterade tv:n (muterad som i mute, i tystläge. Fyndigt av lilla mig, eller hur?) så är det någon slags skidtävling som inte intresserar mig över huvudtaget.
Funderar på att gå över till nya lägenheten och städa lite, men vill inte gå dit ensam. Försöker ringa Sara och Samantha, men då de var här och drack vin långt in på natten igår så går det inte att få tag i dem nu.
Men så helt plötsligt slår det mig, att varför ska jag inte kunna gå dit själv. Jag trivs alldeles ypperligt i sällskap av mig själv och mig själv endast.
Så nu ska jag fylla min lilla mp3 med något trallvänligt sen ska jag knata upp till trean och sätta fart med lite kakelputsning. Och under tiden ska jag sjunga och gårma i den tomma och ekande lägenheten, så grannarna får en liten förvarning om att det är Sanna the Psycho som ska flytta in!
Skönhet...
...i dess renaste form.
Är inte det där?
"Nej, det är det väl inte" Får jag oftast till svar av mina medtittare, som inte har samma skarpa hököga som jag, men jag står fast vid mitt ord och googlar och härjar tills jag har bevis svart på vitt och i nio fall av tio har jag rätt!
Njutningen är inte av denna värld! Jag gottar mig så utav helvete i denna lilla talang jag besitter, fylls av ett välmående.
För inte allt för längesen byggde jag upp en liten besatthet runt en ambitiös och hunkig Youtubare som bl.a. gjorde filmer om sin katt. Jag hänvisar naturligtvis till detta:
The mean Kitty-Song och dess video har jag sett och studerat innerligen många, många gånger och terroriserat mina vänner med. Men, som med många fascinationer i mitt liv dör de så småningom ut, man tröttnar efter överkonsumtion och samma väg gick hunken och hans katt Sparta. Visst, ibland drömmer jag mig tillbaka men inte med samma gnista som förut.
Hur som helst så blev jag inspirerad av kampsportskillen i Den rätte för Rosing och började kolla på lite halvhjärtat bloodhound gang-videos, och sisodär halvvägs in i videon så fångar något min uppmärksamhet, var inte det där?
Jo, det är hunken från youtube som står och dansar i uhn-tiss videon!!!! Åh, jag blir helt euforisk av denna upptäckt, men har ingen att dela den med! Jag går in på hans sida för att se om han nämner denna lilla medverkan någonstans, men nej, det gör han inte. Däremot har han med bloodhound gang i sin lista av favorit-artister.
Jag vill prata med honom, berättat att jag sett honom, att jag kände igenom honom!!!
Han står längst in mot väggen och syns lite då och då, första gång någolunda tydligt vid 0.36 sekunder in i videon.
Försöker kommentera på hans youtubesida men då måste man ha ett konto, vilket jag inte har! Eken har ett för att i ensamma stunder kunna ta sig in på "över 18"- klipp, men jag kan inte lösenordet och jag vill liksom inte använda någon annans identitet, för då kan ju denne ta credd för min upptäckt.
Tänk om han skulle bli helt lyrisk över att någon har uppmärksammat han lilla biroll och vill bjuda ner mig till staterna och diskutera livets stora frågor med mig? Efter en vecka instängda i samma rum, där våra brilljanta hjärnor har utbytt kunskap hämninslöst så blir han upp över öronen förälskad i mig och slänger ut sin flickvän, som inte alls är särskillt snygg, och säger att han vill spendera resten av sitt liv med mig och den elaka lilla katten Sparta. Jag överväger erbjudandet men jag har ju Eken hemma, så jag tackar vänligt men bestämt nej och säger att det är bäst om vi skills åt med en romantisk kyss. Men då låser han dörren och vägrar släppa ut mig, för han kan inte leva utan mig. Han skulle hålla mig fången och hemma skulle Eken gå vidare och träffa någon ny, och sen skulle jag vara olycklig i resten av mitt liv, dock med ett mycket intensivt sexliv.
Nej, det är nog bäst om jag inte kommenterar på hans sida ändå.
Men nu vet ni, mina vänner, att jag såg och kan hylla mig för den häpnadsväckande talang jag besitter.
Update: Okej, okej, han har visst en egen websida och där står denna medverkan uppradad tillsammans med många fler...
Men faktum kvarstår, jag såg!!! Jag såg utan den minsta fingervisning, och för detta bör jag hyllas!!! Tack.
NatureChannel, släng dig i väggen
Jag blir alltid lite fnissig då de gör reklam för Animal Planet HD på Discovery.
"Om du var närmre, skulle du ha....klor"
Jaha?! Ja, nu syftar de ju säkert på att man själv skulle vara ett djur men ändock. Vilken jävla grej att säga. Dra till ordentligt, för fan.
"Om du var närmre, skulle du... dö"
I did it!
Vill du också plåga dig genom ett programm av förnedring? En hyvens brud som jag är länkar jag till programmet. I dare you, fucker. Den rätte för Rosing
Skjut mig.
Självklart förstår man att många av killarna har fått roller, t.ex. kampsportskillen som vars trumfkort var att jucka och sjunga bloodhound gangs låt Bad Touch. Så visst, man skulle kunna förtränga detta och säga att allt är efter manus och uppgjort och alltd det där, men det hjälper fan inte. Pinsamheterna har ingen gräns!
Det tär på min lilla tonårssjäl...
Bekännelse...
Jag har sett 10minuter nu och vet inte om jag klarar längre! Det är så oerhört pinsamt! Jag rodnar, vrider på mig i stolen och tittar mellan fingrarna. Dagens utmaning blir att tvinga mig igenom programmet. Wish me luck.
Morgonstund...
Tänkte att jag för en gångs skull kanske ska vara lika trött som Eken när det är läggdags så jag masade mig upp jag också. Okej, jag försökte somna om men min märkliga åkomma av insomnia då Eken drar till jobbet kunde inte ens botas av tv-shop, så jag gick upp istället.
Igår var vi till Bollnäs, och självklart så var mattan jag ville ha slut men vi fick tag på lite annat smått och gott istället, bl.a. tapeter och en lampa så jag ska inte klaga. Sen så slank ju ett obligatoriskt maxmål i också förstås, och Mozzarellasticks, I miss you already.
Nu ska jag avsluta detta meningslösa inlägg och göra något vettigt istället.
Update
Phäntie är Jesus Chao...
Tisdag
Hur som helst så blev det ingen matta igår då Sara inte hann med det men jag ska ta mig ner dit idag och hoppas på att den finns kvar. Igår valde vi tapeterna som ljusdalshem ska sätta upp, och hör och häpna; jag lät Eken vinna!
Som vanligt så tittar min fruktansvärda beslutsångest fram. Folk som använder begreppet beslutsångest kanske menar att de har lite svårt att välja, men i min värld är det tusen gånger värre. Här snackar vi riktig, riktig ångest!
Hur som helst så fick vi en pärm att välja ur som tillhörde valen man får av ljusdalshem, gott så. När jag stod där och beklagade mig över hur svårt jag hade det så kommer tjejen jobbar fram och säger:
"Men snälla gumman, du har en pärm att välja i, ser du hur många som finns här eller?"
Och det är sant, vi hade inte varit hemma än om jag behövt välja bland ännu fler.
Till slut verkar både Eken och expediten mycket säkra på sin sak och jag ger vika, så nu är det bara att hoppas på att det blir så där äckligt snyggt som jag vill ha det...
Nu ska jag slänga i mig någon slags frukost, sen ska jag städa här för att sedan hämta upp Phäntie och hjälpa henne mata sina höns som hon är fruktansvärt rädd för. That's today, folks!
Ännu mer pryl tjaffs...
Jag är allt bra jävla klurig jag!
Sen såg jag ett litet erbjudande i Elgiganten som kittlade min lilla magsäck. Dock är nog denna dröm en bit bort, men ack så läcker den denna var. Samsung 42"- TILL HELT GALET PRIS, som Elgiganten själv skiver, 6490 riksdaler.
Såg även en tv från Philips nu med ambilight, och hur fräckt är inte det?! Den finessen har nog funnits ett tag, men var för otekniska lilla mig helt okänd tills jag fick reklambladet från elgiganten imorse och så jag googlade lite och fick ännu ett litet krav på min dröm-tv lista. Ambilight känner alltså av färgerna från bilden på TV-apparaten och justerar därefter bakgrundsljusets sken efter det. Nice.
Sen fick jag brev från Jotex, och på kuveret stog det "Innehåller viktig information!"
Redan här anade jag ugglor. Antingen kommer de beskylla mig för att inte ha betalat någon räkning, vilket skulle vara konsigt eftersom jag inte beställt något därifrån på cirka ett år, eller så innehåller kuveret bara nått löjligt erbjudande som de lurar mig till att öppna med den där texten. Ni ser, jag var redan väldigt skeptisk då jag slet upp kuvertet.
Och mycket riktigt, en enkät man skulle svara på "då Jotex ständigt försöker föbättra sig." Mmmm, just.
För detta får man 100kr rabatt på nästa beställning, så länge man beställer över 200kr. Bra, med andra ord så slipper man betala frakt och expeditionsavgift som sammanlagt hamnar på just denna summa. Faktum är att jag har kommit att avsky Jotex just för denna lilla summa som tillkommer i slutet på varje beställning. Och det ska jag säga till dem då jag fyller i enkäten, de ska nog få höra ett och annat, så det så!
Typiskt...
Ringer till Jysk ändå för att se om de har bordet jag siktat in mig på inne, men nej det får jag höra att de inte har. Jag kan beställa ett, man jag vill ju åka dit idag och hämta det, jag har ju planerat detta hela helgen för guds skull!
Försöker ringa Eken men hans mobil är inte på så jag har inget support att hämta där hellre...
Trösta mig för guds skull!
Oförstående...
Jag frågar mig själv om något gott kan komma ur detta eller om ett inferno väntar.
Vi ska ju skaffa större boende, framtiden såg ju så ljus ut? Nu låter Eken nästan arg. Jag försöker få rätsida på det hela men det är så svårt då jag bara hör en del av konversationen. Som ett blivande skillsmässobarn sitter jag med tårfyllda ögon och försöker förstå vad som händer.
Jag vill inte ha två garderober, jag vill bara bli älskad.
Slut som människa.
Så det så. Ha.
The cheesier snack
Ostkrokar. Ostbågar. Cheese doodles. Kärt barn har många namn, men hatar doften av dem då jag inte äter dem själv, och den sista tiden har jag inte velat äta ostkrokar överhuvudtaget.
Eken däremot, han älskar dem. Hans favoritsnacks.
Gott så, skulle man kunna tro, han får ha sina cheese doodles ifred och jag får ha min godispåse ifred. Det låter ju ultimat.
Det vore det också, om den inte vore för den där vidriga doften.
Det osar ur påsen och sen går Eken runt och sprider denna odör. Den biter sig fast hans ansikte och hans fingrar. Jag kan omöjligt umgås med honom på resten av kvällen, för den doften går ej att undgå. Och det värsta är när han vill kramas eller pussas, för då får ju jag hans ostkrokiga saliv på mig och då kan jag verkligen inte komma undan.
Samma senario inträffar på mornarna då Eken vill ha morgongos. Men allt jag kan tänka på då han är så där romantisk och pussar mig i pannan och på halsen är att hans morgontjocka saliv fastnar på min hud och att jag sen kommer vara täckt av denna "essens" resten av dagen, och vill inget annat än att gå och duscha.
Är det mig det är fel på? Troligen. Men faktum kvarstår; jag hatar cheese doodles.
Green mango in my heart
Green mango, den till vänster på bilden. Den gröna. Så ni inte tar fel.
Den röda lilla jäveln har jag inte ens smakat på, då jag blev så hänförd av den gröna. Jaja, nu ska jag skålla min stackars tunga och min gom för att sedan dra till jobbet. Tack.
trött.
Igår gjorde jag tortillas som jag och sambon smaskade loss på. Vi satt och räknade lite i hur längesen det var han lagade mat, då han nästan jämt gjorde det förut men nu har jag bättrat på mig och tagit ledningen. Hur som helst så bad jag honom att plocka undan efter middagen, det kunde han väl göra när jag lagat den? Javisst sa han.
Han tog undan köttfärsen, inget mer och inget mindre. Han kommer troligen sluta tidigare än mig idag och om han inte läser detta kommer det troligen stå kvar när jag kommer hem också. Men till hans försvar så var väl köttfärsen det enda han räknade som mat på bordet, resten är ju grönsaker och det är ju för brudar.
Sen vill jag ta upp det här med nattsamtal. Om någon ringer klockan två på natten visst kan man då dra slutsatsen att det har hänt en olycka, alternativt att någon pumpat ur sig en unge eller något dylikt? Och när man gick i högstadiet och gymnasiet kunde man få fyllesamtal också när det var lördagskvällar. Men oftast ringer man väl inte m i t t i n a t t e n för man vill inte störa personen ifråga? För iallafall när någon ringer mig så blir jag orolig och drar just den slutsatsen att det har hänt något hemskt, jagar upp mig, sen kan jag inte somna om den närmsta timmen. Eller är det jag som har en vriden världsbild? Jag bara frågar.
Ha en bra dag allesammans!
Racoon
Åh Ettan, you came and you gave without taking...
...but we sent you away.
Det känns inte riktigt bra faktiskt.
15 mars sa de, då måste vi vara ute. Men det är ju för tidigt att börja flytta grejer nu. Funderade en snabbis på att gå det och ta med mig skurgrejor och städa ur så innihelvete så det gnistrar om grejjerna, men så slog det mig att tapetseraren ska dit och då kommer han slipa och härja så då kommer det vara slipdam över hela stället och då är mitt slit förgäves.
Försökte släppa tanken på lägenheten och plugga lite matte, men siffrorna var sannerligen inte på min sida idag. Så tillslut slog jag ihop böckerna med tårarna rinnandes ner för kinderna, blodsmak i munnen och endast den tomma trean i huvudet.
Jag ser mig om i vår nuvarande bostad och fylls av vemod inför flytten.
Vi har trivts i dig, Ettan. Du var vacker och mild mot oss. Men vi visste alla att det inte skulle hålla i längden och nu har vi hittat en annan. Det är inte dig det är fel på, du har varit underbar, men jag och Eken känner oss kvävda. Vi vill få luft under vingarna igen och tyvärr så kan inte du erbjuda detta, o kära Etta.
Men du ska veta att vi älskade dig, och vi kommer aldrig glömma dig. Du var vårt hem, vår trygghet. Och dina tapeter var så djävulskt vackra att man knappt kunde ta ögonen från dem. Men vi behöver nått mera en bara vackra väggar. Och trots att du är väl utrustad med ett enormt kök som gett oss njutning så många gånger, så måste vi se framåt. Tack för den här tiden.
Ja, det känns som att jag bara kommer få gå och vänta nu den här tiden som är kvar. Jag bor inte här längre, jag är på besök. Tomheten och rastlösheten som infinner sig tynger mig.
Det har varit underbart här, men det kommer det nog att bli i den andra också, visst då?
Det kommer nog bli som när Eken blir borta i längre perioder, dagen innan han åker så är jag på botten, totalt deprimerad och tänker att jag aldrig kommer klara mig själv.
Dagen efter ringer jag och ringer, måste veta vad han gör och hur han mår.
När ytterligare en dag har gått så är han glömd, jag klarar mig själv och frodas!
Sen kommer han hem igen och jag blir elak mot honom. Vad gör han här? Jag hade det ju så bra utan honom. Försöker undvika att prata med honom, han ger mig kärlek men jag stöter bort den, snäser åt honom och irriterar mig på allt han gör. Dag två efter att han kommit hem så klänger jag på honom som aldrig förr, likt en kärlekskrank mars-katt så gnider jag mig mot honom och kvittrar hejdlöst- överlycklig över att min älskade Eken är hemma.
Så kommer det kanske bli med lägenheten, förutom försoningsdelen, den ack så ljuva försoningsdelen.
Men det känns jobbigt att ha sån här lång tid på sig, jag har aldrig varit bra på att ta farväl. Jag vill att hyresvärden ska komma hit och pressa en pistol mot min tinning och skrika att jag har tre timmar på mig att flytta över alla grejer. Snabbt och skoningslöst, som att dra bort ett plåster. Vipps så sitter man i den nya lyan bland kartonger och vattenskador och har ingen aning om hur det gick till, men man finner sig i det.
Klart och betalt!
Japp, nu är det påskrivet och klart för nya lägenheten! Innan den 15 mars måste vi vara ute så det är väl lika bra att börja röjja lite smått bland alla småsaker. Och jag ska väl börja plugga på om tapetsering... Kan ha tagit mig vatten över huvudet här faktiskt. Annars har jag en svåger som är en hejjare på det där *blink, blink* som kanske kan komma med lite tipps.
Så vänner och bekanta, håll öronen öppna för snart ringer jag och vill ha hjälp med kartonger och otympliga soffor!
Vi hörs;)
En hård jävel.
Kossan.se
Att flytta eller att inte flytta?
Tapeter är en känslig fråga, mönster är inte min kopp av te om man säger så.
Sen min beslutsångest som inte är av denna värld.
Men nu är det nästan bestämt, till 99%. De har sagt att vi kommer att få vardagsrummet omtapetserat, och de två andra rummen jag vill tapetsera om kan man nog fixa själv, då det inte går åt allt för många rullar.
Tog Sara med mig som smakråd och hon gav mig ungerfär samma entusiasm då jag provar nya kläder. Det man inte vet med Sara är om det man visar är så snyggt att hon blir lite avis och inte vill visa hur hon känner inför det, eller om det helt enkelt inte är fint men hon inte vill såra en. I detta fall kanske det lutade åt det sista alternativet...
När Sara åkte hem gick jag och klurade på om jag verkligen stängt balkongdörren eller inte.
Jag sprang dit ännu en gång (tredje för idag) och tog även med mig kameran för att fota lite. Upptäckte att jag faktiskt stängt balkongdörren och öppnade den för att ta bilder ute på balkongen, sen gick jag igenom resten av lägenheten och fortsatte fota. Nu så här i efterhand så börjar jag funder- stängde jag balkongdörren?
Nåväl här kommer bilderna:
Rummet bredvid köket som fått lite bling i form av nagellack på fönsterkarmen, troligen går detta att rädda med aceton.
Man tar sig även ut på balkongen från detta rum. Blir nog antingen sovrum eller datarum.
Stora vardagsrummet som vi ska få tapeterat, och dess förspacklade hål.
Så vad tror ni? Är en trea på tok för stort för oss eller can we do it?!
God morgon
Frukost, prata med Sara om huruvida lägenheten är passande eller inte, lite spraytan och så kanske åka hem till mor med kameran och fota lite. That's today, folks.
Flow...
Ibland får man bara feeling och allt känns så jävla bra. Har kollat på lite Greys anatomy, pysslat lite med datan och tagit det lugnt. Trycker igång en låt jag hittar på en blogg och tycker att den är så jävla bra. Får ännu mer feeling, njuter av livet.
Kommer på att jag faktiskt ligger och ruvar på en liten vinbox och att ett halvt glas faktiskt inte kan skada, snarare tvärtom.
Tappar upp. Sniffar på glaset och ryser av välbehag.
Long time, no see, my good old friend.
Ska nog fortsätta att bara lukta, kanske smutta lite. Fruktigt. Det är ju bara ett halvt glas jag hällt upp. Ska njuta av detta. Få det att räcka hela länge.
Hoppas ni har en underbar kväll, mina vänner, imorgon tar vi itu med resten av veckan.
Imorgon klarar vi allt, tamme fan. Skål.
Ny header
Rejoice!
Fast för alltid?
När vi gick runt där och nötte på parketten och synade varje lite skruvhål så sa Eken: "Om du ska dumpa mig så gör det nu så jag inte blir ensam i en trea sen!"
"Nej, det ska jag inte" fnissade jag och lekte lite med tanken.
Nu när jag satt här och surfade runt så kom tanken plötsligt tillbaka. Gjorde jag mitt livs beslut där? Är jag fast nu?
Lovade jag bort mig till en och samma man för resten av mitt liv? Skrattade jag bort min chans till frihet?
Jaja, nu återstår väl bara att göra det bästa av situtionen och finna mig i min lott. Eller packa det nödvändigaste och dra innan han kommer hem från jobbet...
Lax
Du får en hundring om du kikar över med en portion inom den närmsta kvarten. Do it. Jag spelar lite sims så länge och väntar. Vi ses väl?
Beslutsångest...
Och köket var litet, som i alla lägenheter förutom i den vi har nu.
Man har ju blivit så borskämd då allt var nytapetserat och bytt där vi bor nu.
Så som sagt, jag vet inte. Lite mindre fint men mycket mer plats skulle det bli.
Eken får bestämma...
Make a Move?
Ah, nu har jag äntligen lyckas väcka Eken med lite tangentbordssmatter så nu ska vi iväg och kolla på lägenhet. Har varit och kollat på ca 6st redan, men då de flesta lägenheterna här omkring är ganska skabbiga har vi inte tagit klivet ännu.
Detta är en 3:a, så faller den oss i smaken blir det lite mer yta för oss att röra oss på i jämnförelse med ettan vi bor i nu...
Jaja, nu drar vi!!!
En afton framför tvn...
Jag är inte en regelbunden tv-tittare, utan det sker spontant. Eken och jag brukar istället införskaffa hela serier som vi sedan nöter oss igenom. Jag ser ofta trailers till kommande tv-program som jag dyrt och heligt svär på att jag ska se, men när dagen är kommen och programmet visas så är det glömt.
Men idag så skedde något otroligt, The Mentalist hade premiär på 3:an och jag såg det! Serien handlar om en kille som har en verklig talang för att uppfatta detaljer och löser brott med hjälp av detta. Verkar vara en lovande serie, älskar sånna där kluriga grejer, ska försöka följa den.
Efter the Mentalist så började Röd Drake, den tredje filmen om Hannibal Lecter. Får vibbar av att jag sett den förut men detta är ändå så avlägset att jag sitter som på nålar. Och det jävliga är att Eken fortfarande är på jobbet, och att se på rysare på egen hand är inte något direkt njuter av, men då filmen är alltför fängslande så känner jag att jag inte har något val. Anthony Hopkins gör sig sällan så bra som i roller då han spelar ondsint galning och Edward Norton är enligt mig helt underbar skådespelare som bemästrar alla roller jag hittills sett honom i. Så jag är dömd att sitta och kura bakom soffkudden med skallrande knäskålar.
Nu är reklampausen slut, på återseende.
Balls of chocolate
När han ringde tidigare idag så sa jag till honom att han köpt goda chokladbollar, liksom för att reta honom lite och få honom att förstå att jag faktiskt åt av dem.
"Ät inte för många bara."
Nähä, vem åt alla riesen? Vem åt alla bullarna jag bakade? Vem brukar äta alla sorters bakverk som finns i denna lägenhet?
Nej då, jag ska inte äta så många. Bara några. Tills jag känner mig nöjd. Skyll dig själv.
"Ha ha ha ha"
I'M STILL STANDING
Emser
Bring it on, säger jag!
tomt...
Här blir jag dock åter lite misstänksam då alla lektionssalar är tomma. Går in i datasalen och där sitter en kille och surfar så jag satte mig och väntade jag också. När tio minuter har gått och inte en jävel dykt upp så går jag ner för att leta rätt på någon lärare men även där är alla lärarrum och salar tomma.
Det är detta jag hatar med att inte ha någon direkt klass att gå i, jag får inte reda på ett skit! Jag har alltså åkt upp till skolan helt i onödan idag. Sånt gör mitt smått förbannad.
Försökte ringa min mattelärare men hon svarade inte heller, så nu är jag åter hemma i tryggheten.
Jag hoppas att ni haft en bättre dag, mina vänner.
Och just det, det verkar som jag återvänt. Men vi tar en mjukstart va?
Jag gör mitt bästa för att återkomma...
*hittar mig själv*
...
Tyvärr, jag känner mig tom, eller kanske för fylld, för att skriva i denna lilla nätdagbok.
Men frukta icke, jag återkommer alltid, måste bara formatera om mig först.
På återseende.
The Truth...
Det är otroligt!!! Har ni hört om detta?! Det är ju just detta de vill att ni ska tro, men gå inte på det!
De var här och missberäknade flygrutten lite och råkade förstöra ett vindkraftverk i London, men nu försöker the government tysta ner alltsammans, som de alltid gör!!!
Låt dem inte lura er! THE TRUTH IS OUT THERE!
Lite hänging.
Mina planer för dagen är att baka bullar som jag kan placera mitt virus i och sen skicka runt bland vänner och bekanta för att sprida denna sjukdom.
Ja, det är nog vad jag ska göra. På återseende.
HAHAHA!
Så vad säger ni? Nu tar vi emot denna nya dag med öppna armar. God Morgon!
Me and the Audi
Jag har tänkt på en grej. Audi är ett bra märke, producerar kraftfulla bilar. Skulle kunna tänka mig en sån när jag blir stor och lite lagom rik. De går fort och kan se jävligt maffiga ut. Men idag då jag puttrar på i vår lilla ford så ser jag något glimma till i backspegeln.
Var det inte ett audimärke jag såg? Jovisst, och den närmade sig mig sakta men säkert.
I vanliga fall om jag blir omkörd av en svart, läcker audi så är det okej, jag ler lite och njuter av att få se bilen i alla dess vinklar då den passerar. Det är en häftig bil och jag visar hänsyn, håller mig extra långt åt höger och saktar in lite så den ska ta sig förbi så lätt som möjligt.
Men den här var turkos och hade takbox. Det är inte coolt. Säkert tre skrikiga ungar i baksätet och Lasse Stefanz i högtalarna också.
Så jag la mig på gasen, slickade mitt linjen och bet ihop käkarna. Men då jag inte känner mig särskillt trygg på vinterväglag och Skorpan inte heller trivs i 25 minusgrader så lyckades jag inte hålla emot särskillt länge innan tUrKoZa familjebilen blåste om mig. Jag stirrade rakt fram då den kom upp jämnsides, vägrade visa några som helst tecken på att jag brydde mig. Sen dröjde det inte länge förän den var utom synhåll, och ingen var gladare än jag över det.
Så vad kan vi lära av detta? Köp aldrig en turkos audi, visst den kanske går fort men den gör inget för att höja din personliga dignitet, snarare tvärtom.
Tack.
Att känna sig glåmig
Och hur har ni det?
The Return
Det vore nått det va?
Nej, det jag har gjort är att ha jobbat hela helgen, sen bara lökat runt och spelat Left 4 Dead med Eken.
Det är allt. Just ja, vi kollade på lite lägenheter idag också, då vi funderar på att uppgradera oss till något större, men inget föll oss i smaken direkt.
Nu ska jag plugga lite inför ett test imorgon och sen ska jag försöka röjja något här, då det ser förjävligt ut.
Snart...
Nu är det bara en knapp halvtimme tills jag ska åka och jag märker hur jag sitter och stressar upp mig själv. Sitter liksom och skakar så där med ena benet, något som gör Eken tokig när han är hemma, men nu är han inte här och jag kan göra precis som jag vill!!!!
Prövar skaka på bägge benen, men märker att min simultanförmånga inte räcker till så vänsterben sackar efter, så jag ger upp.
Sitt still! Sluta! Ta det lugnt! Är det något som är fel?! Hör jag honom ropa, som han brukar, i mitt huvud trots att han inte är här...
Åh, han har mitt fragila lilla psyke i sin hand, den mannen.
Hur som helst satt jag med mitt pickande lilla skogsmushjärta och plöjde mig igenom diverse bloggar för sjunde gången denna morgon och helt plötsligt plingar det till nere i hörnet, och en liten ruta informerar mig om att jag har fått ett mail. Detta lilla ljud och den hastiga lilla rörelsen fick mig att lätta sisodär tre centimeter från stolen jag satt på, för att sedan sjunka ihop i ett ledlöst tillstånd med lillvenen dunkandes i pannan.
FÖRSTÅR NI ATT JAG SITTER PÅ NÅLAR HÄR?!?!
Jag vet inte varför jag har så oerhört lätt att stressa upp mig, men jag vet att det kommer bli min död en vacker dag.
Nej, nu har jag inte tid med det här längre!!! Tack för mig!
Jag googlade på "stress" för att hitta en passande bild, men fann denna. Tja, den får väl duga.
Lugnet före stormen.
Det värsta är dock vetskapen om att jag måste ut och skrapa rutorna. Jag och min kusin hade nyss en konversation över detta på msn och det är egentligen förjävligt vad man måste stå ut med! Man står där och nöter och nöter, likt två torrjuckande 13åringar då det är FF, men inget händer.
Och idag kommer det bli så att det hinner frysa på en gång till under tiden jag jobbar så jag åter får slita häcken av mig i ett försök till att få fri sikt. Nej, fy fan för vintern säger jag bara.
Nu ska jag ut till tvättstugan och se vad den har att erbjuda iform av lediga tider.
Tack för mig.
Jag har sett att det här med slängkyssar och pussmunnar är ett populärt och återkommande tema i många bloggar. Även jag gör ett försök:
JAG VILL INTE!
Idag är en sån här dag då livskraften bara sugs ur en...
Jag har pluggat lite matematik men körde fast och då för flyttade jag mig hit till datan. Det är minusgrader och nån sorts snöstorm ute så jag vägrar att gå ut. Sitter här och kollar runt på massa bloggar och känner att jag måste hitta på något, det finns ju så mycket jag borde göra:
* Försöka plugga ännu mer matte.
* Gå ut i tvättstuga och se om det finns tvättid för att bli av med berget av tvätt i badrummet.
* Göra rent vattenlåset i badrummet då den får hela lägenheten att lukta funky.
* Städa och diska, då det börjar bli ruskigt stökigt.
* Bära ut massa lådor till förrådet.
Ja det kryllar ju av saker jag borde göra, men jag sov för länge imorse och nu är jag trött utav bara helvete.
Jag hatar den här känslan av att vara rastlös men för trött för att ta itu med något! Eken är hemma, men han sitter ju bara framför datan och trivs med det, han får ju aldrig känslan av att: "Nej, gud vad stökigt det är, om man skulle ta och snygga upp lite." Det finns inte hos honom. Dessutom vet han att jag tillslut tar tag i det, så han kan sitta där framför sin lilla skärm utan att känna några som helst ångestkänslor över att leva i ett litet helvete.
Åh, funderar på att spela något, tror jag har öppnat klickat på Sims ikonen cirka 20 gånger men stängt ner den igen, då jag inte känner för det?!
Jag känner mig så fruktansvärt ambivalent. Tror jag går och ställer mig i hallen, då jag varken vet ut eller in...
Kick-ass-day...
Att sväva mellan liv och död...
Tränade igår, känner mig lite öm i kroppen. Ställer mig på tå och sneglar bakåt för att se om my fine ass har blivit ännu läckrare och det är då det händer.
Det smäller till så utav helvete i hälsenan! Jag faller ihop på golvet och skriker, grepar tag om min fot och tänker att- jävlar, jag är körd!
Eken är inte hemma och mobilen är i tvrummet, ska jag måsta släpa mig dit och ringa efter hjälp? Jag är på vippen till att börja gråta då jag prövar röra på foten lite och inte känner nått alls, faktiskt. Det gör inte ett dugg ont.
Min hälsena hade tydligen inte gått av och flygit upp till knävecket, det bara knakade till lite ändå, och här ligger jag på golvet i fosterställning med tårar i ögonen.
Ja, jag kanske är lite utav en dramaqueen, och en smula paranoid, men jag lever och har en intakt hälsena och det är jag mycket glad över.
Tack för ordet.
Where are you hiding?
What the fuck did you do?!
Men svara då för fan...
Jag prövar igen, lite mer irriterad.
Pick it up, yo....
Ringer Sara. Är hon vaken?
Troligen inte.
Jag får inte vara i sängen...
Denna bild är cirka ett år gammal från då han fortfarande gillade mig och då jag inte, likt en jävla hund, blir förbjuden från att vara i sängen.
The Haircut
Ja, det blidde ingen kort frisyr, och på bilderna syns det nästan ingen skillnad alls, men det är rödare och mycket fräschare! Ser riktigt välvårdat och snyggt ut och jag är faktiskt super nöjd med både färg och klippning!
Köpte lite nya hårprodukter också, bla annat en inpackning. Bad hon som klippte mig om råd och då visade hon upp ca 5 stycken olika, och då frågade jag vilken hon rekommenderade och hon svarade naturligtvis den dyraste, men förhoppningsvis är den jävligt bra då också. Nu är det bingen för min del. Kommer troligen inte somna på ett par timmar, men eftersom Eken lagt sig så känns det tråkigt att sitta kvar uppe. Han ska förresten ha massa beröm då han nästan stod ut i två timmar med att bara sitta och vänta på mig, dock smet han iväg nån gång i mitten då han höll på att bli galen av tristess... Nåväl, ses imorgon mina lärljungar.
När vi två blir en...
Frissan...
Are we in for a change?
A visit from Ulrik
Så vad ska man säga, inge mer godis för min del då.
Bye süssigkeiten, you will be missed...
Till alla tjejer...
