Hopp, förtvivlan och torkade tulpaner.

 
 
Jaha, här sitter jag bland torkade tulpaner och svär över mattetal medan den schizofrene av vädergudarna har lyckats ta över rodret. Aprilvädret har nämligen anlänt en dag tidigt och bjuder på skådespel utanför mina oputsade fönster medan jag undrar vad jag egentligen har gett mig på.
Högskoleprovet är nu bara fem dagar bort och jag inser att jag varken kan skriva, läsa eller räkna. Och det har jag betalat 350 kronor för att få bekräftat. Ja, många saker kan man kalla mig, men åtminstone inte intelligent.
Jag försöker alltså panikplugga matematik, i hopp om att väcka liv i den minimala kunskap om ämnet jag hade tidigare.
 
 
 
 
Hur det går? 
Ja, vi kan väl säga att jag var lycklig i några minuter då jag hade ett flertal rätt på raken, tills jag insåg att jag kollade på fel del i facit.
Pinsamt? Lite. Förkrossande? Mycket.
Men jag fortsätter väl så här, kladdar grundlösa teorier på ett upprivet kuvert och sveper magsäcksfrätande mängder Celsius de resterande kvällarna fram till den stora dagen.
Så ni vet var jag finns, menar jag.
 
 

Att vara lite mer redo för våren.

Våren är ju typ här, det är den ju. Men ändå dröjer ett mörker kvar. Känner ni? Eller är det bara jag?
Jag har försökt att båda äta och sova bort den där svärtan, men jag blir bara tjock och ännu tröttare, så nu måste jag byta riktning. 
Det gäller att hitta vårens soundtrack. Därför har jag suttit mycket på Spotify och sökt och sökt. Jag var på vippen att ge upp, svor över att det inte har kommit något nytt och fräscht, och började till och med ge upp hoppet inför Summerburst.
Men så tog jag mig in på en lista tillhörande en av mina Spotifyhjältar och hittade Mitch Murder. Hoppet väcktes. 
Visst, det kanske inte är peppande gymlåtar, kanske inte heller hetsdansa naken i ensamhetslåtar, men de ger skön feeling. De är helt enkelt soundtracket för vårkvällarna. Något att mjukstarta sommaren med. 
 
 
Eller detta då om man vill ha något mer poppigt och coolt.
 
 
Sådär. Nu är du välkommen våren.

Karinhelgen.

 
 
Förra helgen? Ja, då var Karin här. Denna ljuva kvinna gav mig tre fulla dagar av umgänge då hon anlände torsdagen och åkte hem på måndagen. 
Vi kollade in Hudiksvall, där vi hälsade på vår gamla folkhögskolelärare Erik, och sen har vi strosat, ätit gott och bara njutit av varandras sällskap. 
På söndagen tog vi oss till Trädgårdscaféet i Järvsö där lunchen intogs. 
 
 
 

 
 
 
Det låter kanske inte som de mest händelserika dagarna, men man får inte planera in för mycket så man inte hinner chilla. För Karinchillet är ju rätt överlägset faktiskt. 
Även om det var tre hela dagar så var det tre snabba dagar. Så det måste nog planeras in något mer snarast.
 
 
 
 
 
 

RSS 2.0