Susanna

I helgen kommer min högt älskade helgunderhållning Ögonfransen hit till mig för omväxlingsskull. Därför har jag ägnat eftermiddagen åt att verkligen städa lägenheten så att inget sådant kan ta mitt fokus i helgen, annars slutar det med att jag inte kan sitta still utan måste putsa skåpluckor eller duscha av krukväxterna. 

Så nu sitter jag här med tända ljus och njuter av doften av såväl allrengöring som sköljmedel samtidigt som jag trycker i mig perfekt mogna jordgubbar. 

Det är torsdag. Göttans. Njut hörni.

 

I det här sargade paketet finns min förbättrade hälsa, min livsglädje, en del endorfiner men också en del ångest, uppgivenhet och vånda.

Nämligen mina nya Nikes.

Jag har lovat mig nya skor sedan en lång, lång tid tillbaka. Som jag skrev tidigare så har mina gamla skor gett upp för länge sedan. 

 

 

När det kommer till regntunga vardagar som dessa finns det ju inomhusaktiviteter att ägna sig åt. Ja jag vet vad ni tänker, snuskhumrar, men jag är ju så gott som änka på veckorna så något sånt blir det inte. Det som däremot är enkelt att trilla dit på är något jag talade om igår. Internetshopping. 

 

Så enkelt, så roligt, så tillfälligt tillfreställande.

 

Men detta har blivit ett riktigt jävla stressmoment för mig. Hittar jag en vara jag vill ha på en hemsida som tar ut frakt vid beställningar så kan jag inte genomföra köpet, utan då måste jag hitta minst ett plagg till. Här sätter paniken in, för många hemsidor är så belastade att en vara kan bli slutsåld bara för att man behöver tänka efter i trettio sekunder. Och inget gör mig bittrare än att upptäcka att något jag eventuellt ville ha nu inte går att köpa. Jag blir rasande! Helt plötsligt är det allt jag vill ha och inget annat duger, inget är kul längre. Tills jag hittar något annat det vill säga.

Men det kan ju också vara så att det kommer in nya saker som jag också vill ha strax efter att jag har beställt, då bannar jag mig själv tills jag står på gränsen till sammanbrott, jag borde ha väntat. 

Säg att jag hittar en vara på en torsdag. Där börjar det.

Ständigt går jag in på sidan, vakar och våndas. Finns det kvar? Kommer jag hinna? Har det kommit något mer?

Man vet ju inte heller hur pass uppdaterad sidan blir under helgen, det kan vara så att allt är slutsålt utan att jag vet det. Så även om jag lägger in en beställning nu så kan jag få ett mail på måndag om att allt är för sent, att jag var naiv som trodde att jag skulle bli ägare av denna ägodel. Mina pengar duger inte, jag var för långsam, helt enkelt. Skammen i det, mina vänner. Skammen i det.

 

Jag fick nyligen uppleva denna stress genom H&M för ett par dagar sedan. Det var en sorts bh jag ville ha, en jag redan har i svart och är barnsligt förtjust i. Nu fanns den i den charmanta färgen "mullvad" och väste mitt namn från underklädessidorna. I en rosa dimma la jag dem i varukorgen och letade upp två par matchade trosmodeller. 

De plaggen tillsammans bidrog inte till en så hög kostnad vilket gjorde fraktkostnaden mer påtaglig. Ja, ifrågasätt det inte, det är ren logik.

Så jag valde att avvakta i hopp om att hitta något mer i klädväg att förälska mig i.

Dagarna gick och jag var så orolig att mina storlekar skulle ta slut så jag loggade allt mer frekvent in för att se om knivhugget i skepnad av texten "slutsåld" skulle infinna sig, men de fanns kvar. Kanske inte de övriga kvinnorna i detta land finner färgen "mullvad" lika charmant som jag, men må så vara- jag ser möjligheterna i den. Varje gång jag tog på mig bh:n jag redan hade så kände jag pressen, ska jag bara ha en av den här modellen? Bara en? Verkligen?

Så kom måndagen och på förmiddagsfikat sa jag till Mikaela med falsk säkerhet i rösten "Jag ska beställa från H&M, ska du också ha något?" medan mitt inre skrek ÄR DU VERKLIGEN REDO, TÄNK OM DET KOMMER IN NÅGOT MERA?!

Mikaela letade på sidan och våndades även hon, då hon är mer ekonomisk än vad jag är. Hon skickade bland annat en bild på ett påslakanset till mig och frågade om det var fint. Det var det. Däremot så var det ämnat till dubbeltäcke och det har inte Mikaela, men som av en händelse så har ju jag det, så då la jag det i min varukorg istället. Sen var jag igång och slängde även i en kimono att ha hos Mattias plus en långklänning och en kofta som båda var rabatterade.

 

MIkaela såg över mina tilltänkta köp och pekade ut ett par saker som hon undrade om jag verkligen behövde. Jag sa då att eftersom jag redan kommit upp i en sådan hög summa så skulle det inte göra någon skillnad om jag tog bort de där plaggen, vilket också är ren logik.

Mitt lilla förnuft ropade långt, långt innifrån: Du kommer få ångest över dessa impulser längre fram, det vet du va? Lugna dig nu! Men Köpdjävulens röst var starkare och mer förförisk, så när Mikaela konstaterat att hon inte skulle ha något knappade jag vant in mitt kortnummer och tryckte på den bekanta "Genomför köp"-knappen samtidigt som jag hyschade mitt lilla förnuft och tog en klunk te.

Så nu väntar vi på leveransbekräftelsen. Då och då känner jag det lilla förnuftet riva runt, hysterisk men kvävd där inne i bröstkorgen, vilket får mig att undvika shoppingsidorna ett par dagar framåt. Men snart ska vi åter tampas, Köpdjävulen, Det Lilla Förnuftet och jag. Och vi vet alla vem som är starkast.

 

Under följer några av varorna som väntas. Dock inte underkläderna. För allas trevnad.

 

 

 

När det började kännas vår ute så var det dags att köpa nya sneakers. Förra sommarens slängdes på grund av något för vilda äventyr så det fanns helt enkelt inget annat alternativ än att bege sig in till skoaffärerna. 

Då jag känner mig själv väldigt väl så har jag valt att köpa billiga tygskor eftersom jag absolut vill att de ska vara vita. I och med min pronation samt förkärlek till att springa i gräs och lera så går det åt ett par stycken per sommar och då är det ju dumt att lägga ut allt för stora slantar. 

Men så stod de där.

De vita Fred Perry:na jag var sugen på förra sommaren men avstod från på grund av bättre vetande. 

Dessa kostade 700kr vilket jag kan få typ tre stycken enkla no name-skor för. Men dessa var ju så härliga. Liksom nätta. Försynta. Men ändå där och så rätt. 

 

Jag ska ha dem! skrek jag och Mattias höll med om att han tyckte att de var mycket snyggare än typ Converse. Så jag köpte dem. 

De fick sedan uppleva en del fotoryck, någon utekväll och så, så klart, Summerburst. Jag har tvättat dem två gånger redan men de blir aldrig sig själv igen. Jaja. Jag visste ju att detta skulle hända.

 

Flugan roar mig oerhört. Vad gör han där uppe liksom? Chillar bara? Ja, det är nog det han gör. Chillar.

 

Denna midsommar spenderas inte som förra året på en ö sovandes i båt, berusade och med ögoninflammation (myyyyyycket roligare än vad det låter), utan istället i Mattias bardomshem, nyktra, med god mat och bubbelbad. 

Vi började dagen med fika på Dackås, tog en promenad och sedan åkte vi ut till huset där vi grillade, fotade blommor och badade bubbelbad. 

Vi fick inte ta ner solen lika romatiskt som förra året eftersom det blev mulet framåt kvällen, men vi fick kolla på tv och äta godis under filt istället vilket inte alls är fy skam det heller. 

 

Jag kanske borde berätta om Summerburst, men ni skulle ändå inte förstå så jag håller det kort. 

Det var några fantastiska dygn med människor jag älskar, god mat och dryck, dansvänlig musik och absolut lycka. Planen är att ladda upp något videoklipp så att ni får ta del men fram tills dess får ni helt enkelt lita på mig när jag säger det- Det var fantastiskt. 

Jag grät en del, både av sorg över den animerade kiwifågel och av lycka under fyrverkerierna på dansgolvet, men utöver detta var det nästan ett konstant rus av glädje som bar mig genom helgen och bland annat fick mig att spexa så intensivt i en fladdrig klänning så underbyxorna syntes. Ja. Herregud.

 

Det var musik, det var ASKA och det var ljuvliga bihang. Det var Livet.

 

Bifogar en låt som kanske inte är Summerburst men som är glädje och det är väl det som räknas?

 

 

 

 

Ni som känner mig vet att jag är en hårig människa. Se bara här när Agnes och Angelica kämpade med min hårväxt, då jag säger "Jag är en luden kvinna" och Agnes direkt bekräftar "Det är du sannerligen". 

 

 

Det konstaterades där och då.

Åh, loftet. Livet.

Vaxningen var något som gick smidigt när jag hade min sadistiska hobby-thailändska Agnes som ställde upp på dessa smärtsamma sessioner. Men då jag lämnade Forsa så blev det även lite väl långt till Agnes och jag försökte själv hålla igång vaxningen, men det rann ut i sanden.

Drömmen om silkeslena ben började dock långt innan Forsa och jag önskade mig då en epilator och fick även detta, men det var en billigare variant och mer utav en torteringsverktyg än hårborttagare. Den fick Agnes som utbyte för att hon vaxade mina ben. Smärta mot smärta, ett jämt byte. 

Där kunde man tro att mina epileringsdagar var över, men nej, ödet ville annat. Jag är medlem i Buzzador och där får man ibland erbjudanden om att köpa vissa produkter till billigare pris. Så en dag fick jag erbjudande att köpa en väldigt spejsad epilator som lockade mig. Jag tvekade men bestämde mig till slut. Då var dealen så klart över och detta ärrade mig. Aldrig mer skulle jag tveka. 

Sagt och gjort, förra veckan kom det upp ett nytt erbjudande om en epilator. Denna var en Philips SatinPerfect HP 6579. En epilator som även kunde användas vatten, vilket tilltalade mig då jag var fast övertygad om att detta skulle mildra smärtan. 

Idag anlände den, raka vägen till mitt jobb, och jag sprang ner för trappen för att signa leveransen. Den packades upp bland storögda arbetskamrater och vi undrade alla vad jag egentligen gett mig in på.

Klockan rörde sig långsamt mot hemgång och till slut så var arbetsdagens slut kommen och jag ramlade in genom dörren och ner i det stekheta badet.

Och jävlar i mig! Jag hade rätt. Visst, det är fortfarande en hårborttagningsmetod som går ut på att rycka ut hårstrån med rötterna så nog känns det, men ack så mycket lindrigare det är när man får ligga i ett varmt bad.

Denna lilla maskin plockade fint med sig stråna och den inbyggda lampan (?!) såg till att man inte fuskade. Strå för strå så blev jag sakta men säkert mer och mer lik en faktisk människa och reslutatet var galet tillfredsställande.

Jag är nu en epileringsmänniska.

Se bild på underverket.

 

 

Den massagestavsliknande saken är perfekt vid knän och anklar där man annars lätt missar. Bra grejer. Nu väntar vi in barbensväder!