Njuter ni?

Så anlände den. Julledigheten. Det har varit mycket jobb den senaste tiden och men nu är den här (och snart över, väser det lilla bröstkorgsmonstret)
Jag befinner mig som vanligt på annan ort, men beger mig hem till la familia i morgon för att träffa far och mor och bror. På tisdag ska vi ju alla klämma ihop oss hos systeryster och vänta in tomten.
Tänk vad dessa dagar är härliga ändå, bara det här med att få skratta lite extra och hitta någon dag där det finns utrymme för en skamlös sovmorgon. 
Jag hoppas att ni njuter, för det tänker jag försöka. Med allt jag har. 
Kanske finns tiden till att plocka fram kameran som har samlat på sig ett oförlåtande lager damm, kanske kommer någon bok äntligen bli utläst. Kanske sover jag bort det mesta.
Men hörni, kramas lite mer, unna er ett par extra djupa andetag nu och då och... ja, drick mycket vatten. Ty vi måste ju ta itu med 2014 snart.
 
 
 
 

Nu kommer han...

 
SVEN!
 
 
 

Kroppskommunikation.

Hej Knät!
Det var ju ett tag sen vi pratade på riktigt du och jag, så därför tänkte jag passa på att höra av mig nu. 
Är allt väl?
Det är ju så att jag märkt av visst missnöje från din sida. Många småpikar lite nu och då och på gymmet verkar du inte alls vilja samarbeta. Vad grundar sig detta i?
Jag och Rumpan hade nämligen ett möte tidigare, du var ju också bjuden då om du minns? Var du där? Vi planerade framtiden och sa att "i juni då ska vi fan ha jobbat fram en 'bootey' som ska få varenda badbyxa på stranden att bli något tajtare". Du hörde inte detta? Det var en del "whoop whoop" och "work it bitch" som yttrades också, men du kanske inte lyssnade då?
Nu är det ju så att det är december redan och juni är inte alls så långt bort som man tror. Och det finns ju en del att göra. Men ska du hålla på så här så blir squatsen och utfallen betydligt mer ansträngade.
Det känns tråkigt att vi inte kommer överens, bara. Vi tillhör ju samma team, liksom. Låt oss begrava stridsyxan.
 
Mvh/ Sanna, hon som faktiskt bestämmer.
 
 
 
 
Hej Sanna, Knät här.
Jag hör dig och jag förstår dig. Jag var med på mötet, men du hade ju inte direkt ögon för mig då. Jag kom lite i skymundan, för att utrycka det milt. Men för all del, jag lyssnade och tog åt mig. Jag var med på planen.
Låt mig dock påminna dig om en liten incident. Den där helgen då du och Rumpan skulle ut och "shake:a" som ni uttryckte er. Med Partysuget. Var det tre veckor sedan nu, va? 
Det var en jättekul kväll, det tyckte jag också. I början. Men du skulle kanske ha lyssnat lite mer på Balansen och Levern som kände för att gå hem lite tidigare? Men du, Partysuget och Rumpan har ju en förmåga att köra ert eget race när det gäller dans och rusdryck, visst har ni? 
Det shottades vilt och vi fick alla ett rejält motionspass där på dansgolvet, men till slut så tröttnade den stackars Balansen på att tjata om hemgång och gav upp.
Minns du detta? När du trampade snett och benen for ihop i en slags ofrivillig, framtung lotusställning?
Vem fanns där för dig då? Tog Rumpan emot dig? Ni som hittar på dessa galna upptåg som att shake:a på dansgolvet och köra squatchallanges. Fanns den där?
Nej va? Nej, just det. 
Och Partysuget då? Nä, den stack rätt fort då den förstod att Skammen skulle titta över. 
Vem fanns där då?
Det var jag. Knä. Höger Knä. Hela din kroppstyngd parerade jag upp så gott jag kunde. Då märkte du väl det inte ens. Då hade du fullt upp att försöka komma överens med Magsäcken och den Övre Magmunnen, så du hörde inte min smärta. Jag led i det tysta.
Dagarna har gått och blåmärket må ha försvunnit efter tiden som passerat, men jag har ännu djupa skador på insidan. De finns där fast du inte ser dem och det är du som skapat dem.
 
Så, FÖRLÅT om jag inte läker snabbt nog. Och, FÖRLÅT om jag inte kan vara med fullt ut med att bygga den där förbannade "Booteyn" det tjatas om. Det är SVÅRT när du envisas med att jogga och och träna fyra till fem dagar i veckan och river upp allt på nytt om och om igen.
Men kul att du hörde av dig och ville prata lite. Kul att man uppmärksammas ibland. Det händer ju sannerligen inte ofta.
Förresten, du har inte hört något om när Självinsikten kommer tillbaka igen? Den har ju varit ledig ett bra tag nu. Jag saknar den lite.
Nåväl, må gott och träna lugnt.
 
//Knät, som fått nog och skiter i dig nu.
 
 
 
 
 
Hej Knät,
tack för snabbt svar!
Förlåt om jag var lite hård och framfusig, det var inte min mening. Det blev fel, helt enkelt.
Jag kan glädja dig med att Självinsikten precis anlänt och stämplat in för ett nytt skift och vi ska lägga upp ett schema så att vi får lite mer hjälp av den framöver.
Vi gör så här att jag gymmar lite med Armar, Rygg och Mage istället den kommande tiden och så kan vi ju se lite längre fram hur vi gör. Vila upp dig och stretcha lite så ser vi till att hålla kontakten bättre i fortsättningen.
Och du... tack för räddningen.
 
Mvh// En något ödmjukare Sanna.
 
 

Tidlös beslutsångest...

Jag står i hallen, för jag vet varken ut eller in.
 
 

RSS 2.0