Den inre väckarklockan.
Det är ett litet mirakel att jag skriver nu, ty Eken gick upp vid fyra och struntade sen att ställa om väckarklockan, så hade jag inte vaknat av mig själv hade jag varit lurad.
Sitter nu och smuttar på min cappuccino med daimsmak som sannerligen är full av socker, men det skiter jag i för den är så oerhört god. Planen är att spraya mig lite med brun-utan-sol innan jag drar till praktiken, men gruvar mig lite då jag alltid lyckas få det ojämt och det luktar så jävla illa. What to do, what to do, liksom. Eller vad säger jag, jag vet vad jag kommer göra. Jag kommer spraya mig och sen sitta där fläcklig, ångerfull och lukta apa. Livet är hårt.
Dags att sätta fart. På återseende, mina små.
Ordning och reda.
Drog mig...
Drog mig för att skala morötterna jag skulle ta med mig till jobbet idag, men när jag väl pallrade mig till kylskåpet fann jag ett gäng färdigskalade rackare! Ibland är han fruktansvärt söt och omtänksam, mitt lilla gullhjärta!
På allmän(?) begäran.
(Tack, syrran.)
Ännu en dag hemma.
Godmorgon godmorgon, hör fåglar sjunga glatt! Så väckte mamma mig under hela min uppväxt. Alternativt genom att sjunga Bananer i Pyjamas, de kommer två och två! Inte undra på att jag blev som jag blev.
Idag är jag hemma igen. Eken väckte mig vid halv sju och frågade om jag skulle på jobbet, jag mummlade kanske och hörde sedan hur han ställde väckarklockan. Så fort han gått ut och låst dörren stängde jag av alarmet och somnade om, lömsk som jag är. Men hur mår jag då? Halsen är idag lite bättre men självaste kroppen är istället hel oanvändbar. Imorgon ska vi börja sälja något nytt och då måste jag vara där, så därför kände jag att det var bäst att vila en dag till.
Ska dock försöka göra lite nytta, som att sortera tvätt och eventullet ta disken, vill dock inte lova för mycket. Lugn och harmoni är iallafall dagens tema.
Jag har fått nog.
Ny header.
Jag gör ju inget annat?!
Försöker göra en ny bloggheader, vill ha en bild då jag dricker vin men kan fan inte hitta en. Ska det vara så jävla svårt, jag gör ju för fan inget annat?!
Hittade denna, men den är inte headervänlig, ty jag tycks ha lite smuts i ansiktet.
Sjukling.
Då tog jag beslutet att varken jag, bilen eller mina arbetskamrater skulle må bra om jag tog mig till Ljusdal idag.
Efter det har det bara blivit värre och värre, vilket också är märkligt om man jämför med sig själv i unga år då man mirakulöst blev mycket bättre då skolbussen gått. Nej, istället har jag blivit öm i hela kroppen och har svårt förstå saker. Jag hamnar lätt i så kallade stirr och känner lite lätt för att kräkas.
Egentligen borde jag ägna dagen åt att sortera tvätt, men det säger ju sig självt att det inte går för sig.
Eken är just nu i Ljusdal för att installera en hasplåt på bilen, men sen tänker jag kräva att han passar upp på mig, då han annars är lite utav en mästare på att anklaga mig för överdrift och ignorera min klagosång.
Jag har er fulla sympati.
Jag i bilen på väg någonstans i sommras. Betydligt piggare. Trodde väl att jag var snygg eller nått.
Hoppfull.
Igår jobbade jag. Idag kommer jag jobba. Nästa vecka ska jag praktisera. Och så här kommer det rulla på.
Tillägg till detta simpla lilla schema är gympa söndagar och onsdagar, yoga torsdagar och promenader lite nu och då.
Så här mycket har jag ALDRIG NÅGONSIN haft att göra.
Denna hektiska livsstil innebär att andra saker blir lidande, till exempel så är ett välstädat hem inte så vanligt förekommande här hemma. Vårdande av relationer är också något som tycks komma i andra hand. För att inte tala om bloggen.
Men, nu ska jag inte bara gnälla, utan också försöka se lite positivt på det hela. Jag har ju inte tid till någon som helst ångest nu för tiden. Tummen upp. Jag har inte heller tid att göra av med pengar, vilket är positivt då jag knappt får in några iallafall. Min energinivå ligger konstant på noll vilket gör att jag inte har ork till att gå Eken på nerverna, vilket i sin tur väger upp för bristen på relationsvårdande.
Så trots allt ser jag lite positivt på det här. Jag är hoppfull. Ja, det är jag faktiskt.
Nu ska jag vattna mina stackars blommor. På återseende.
Jag, mitt i en gäsp. Ni kan kalla mig Hajen.
Lunchsnack med Sanna!
Nåväl, undkom även promenaden runt kyrksjön idag. Ingen annan tycktes sugen på motionera idag heller och eftersom min trötthet fortfarande sitter i, samt att jag hade gympa igår och ska på yoga ikväll så känner jag inte att jag behöver tjata med mig någon heller. NÅGON MÅTTA FÅR DET JU VARA!
Ringde förresten en mekaniker idag som efter att jag presenterat mig sa att jag skulle vänta lite för det läckte olja. Jag förstod genast att den lilla saten troligen jävlades, men jag satt kvar i cirka två minuter innan jag la på. Irriterad gick jag igenom ytterligare några nummer på listan innan jag återkom till mannen. När han svarade skrek jag i luren att "Vilken tur att jag fick tag på dig igen, jag var rädd att du glömde mig och höll på att gå miste om ditt livs affär!" Sen följde ett långt samtal då han ifrågasatte hur vi kunde sätta ett pris på en föredetta gratistidning, förstod vi inte att vi skulle förlora läsare? Jag försvarade det hela mycket bra och skulle vilja påstå att mina argument vägde betydligt tyngre än hans, och även om han inte köpte tidningen utan bara drog ut på samtalet för att jag skulle förlora pengar på det, så måste jag ändå säga att jag i det stora hela ändå var vinnaren i det hela. Jag är ju bara en simpel praktikant som inte får ett skit för att sitta här, medan han kanske få jobba över idag för att hinna ikapp tiden han la ut på mig. HA! Den som hoppar i galen tunna faller oftast själv däri, o.s.v.
Nej, nu ska jag ta en kopp te och njuta av sista kvarten av lunchen. På återseende, mina små.
Den större människan.
Hur som helst har jag hämtat mig lite från det och bestämt mig att jag ska komma över min svartsjuka. Bli den större människan helt enkelt.
Så nu har jag bytt hans bakgrundsbild till denna:
Och lämnat en liten anteckning där jag skriver att jag här med trotsar min svartsjuka och är nu mer en bättre människa. Tack.
Mindre bra.
Wild thing.
Anyway. Jag fick inte magsjuka. Men det var jävligt nära.
Nej, nu ska jag ringa lite verkstadschefer. På återseende.
Magsjuke update.
Nej, nu börjar mitt synfält begränsas också. Måste vila...
Magsjuk stjärnsäljare.
Hallå där, nu är stjärnsäljar'n hemma! Idag har jag sålt så mycket att jag tappade räkningen, det ni! Säkert sex, sju stycken prenumerationer på Bil och Verkstad. SEX, SJU STYCKEN! HA! Rekord!
Jag kan dock inte riktigt få utlopp för den här glädjen p.g.a. två saker. Nummer ett är att jag inte vet om jag satte dit ett streck för mycket på min säljarlista. Eftersom jag sålde så mycket så kunde jag ju liksom inte riktigt hålla koll på alla streck, så jag frågade de andra "visst sålde jag en till?" och fick till svar att "Jaa, det gjorde du!" Sen skulle de ta på mig och kramas och skrek att de ville vara som mig, men då fick jag nog och åkte hem. Precis så gick det till.
Så det blev ett streck till på whiteboarden, och jag är 97% säker på att det blev rätt uppskrivet på tavlan, men de där 3% naggar mig. Men vad vet jag, jag sålde ju så mycket, kanske har jag rent av skrivit upp ett streck för lite!
Nåväl, orosmoment nummer två är att vår praktikledare Bernt var hemma med magsjuka idag. Magsjuka. Igår efter lunchen skulle han skoja lite med mig och la sina iskalla händer runt min hals, och då var allt skoj, lek och fniss. Men så här i efterhand känns det inte lika roligt. Han hade kräkts hela natten, berättade han. Hur lång tid har jag kvar innan det bryter ut tror ni? Jag tillåter all slags vadslagning i kommentarsfältet ang. detta. Och har jag inte blivit smittad ännu så kommer jag nog bli det imorgon, för han skulle nog komma tillbaka då sa han. Hurra. Jag känner mig redan lite illamående. Matt. Det vattnas liksom lite i munnen.
Nej, nu ska jag ta och bädda ner mig tror jag, det här kommer gå åt helvete. På återseende.
Måndag avklarad.
Lunchen börjar bli lite utav ett ångestmoment nu för tiden. Eller nej, inte riktigt, men om en vecka är det säkert det om jag inte gör något åt det. Det är nämligen så att jag böjar lessna på couscous och bönor i matlådan dag ut och dag in, vilket gör att jag söker tröst i kakorna som bjuds istället. Dessutom har man lite press på sig att gå ut och gå, vilket är jättemysigt 3/4 av rundan. Den sista biten vill jag kräkas, för att sedan krypa ihop i fosterställning och invänta den förlösande befrielsen att få döden dö. Ska nog gå åt andra hållet imorgon och hoppas på att detta på något vis hjälper.
Ännu ett tvångsinlägg från min sida, bättring lovas, kan dock inte svara på när.
På återseende.
FULL FART!
Idag ska jag nämligen jobba och i veckan är det praktik som vanligt, sedan blir det jobb hela nästa helg och så praktik igen. Helgen efter det blir det dock en rolig helg för då ska vi till ner mot göteborg och varberg för en släktträff på Ekens sida, detta ser jag mycket fram emot. Men det kommer ju inte bli särskillt mycket sömn, det kan man ju säga. Hur som helst slutar inte galenskaperna här, utan helgerna kommer vara uppbokade med jobb då det är sportlovsveckor och veckorna med praktik. VILKET LIV MAN LEVER HÖRRNI!
Det ska bli lite spännande att se hur jag hanterar det här. Kommer jag springa in i väggen eller må bättre än någonsin? Den som lever får se.
Jag ska iallafall bli bättre på att blogga, har jag tänkt. Lovar inget dock. Nu ska jag ta hand om disken och ta på mig ett par strumpor, börjar jobba 11 idag. På Återseende.
Fredagsmorgon.
Den här dagen bör gå ganska snabbt, ska ha ett studiebesök och sen ska vi försöka kränga tidningen Bil och Verkstad. Lovade under ett svagt ögonblick igår att jag skulle gå runt kyrkön, men ska nog försöka ta mig ur det då hela kroppen strejkar idag.
Ser verkligen fram emot att få komma hem och lägga mig igen, för att inte tala om den groteska sovmorgonen jag har tänkt att ta ut imorgon, mmmmm...
Söndag är det jobb på hotellet som gäller igen så behöver ta igen mig en smula. Återigen bannar jag mig själv för att jag inte tog vara på de månader jag bara gick hemma, att jag inte njöt mera! Nåväl, är man en businesswoman så är man.
Nu ska jag dra på mig lite kläder och slänga ihop en matlåda. På återseende.
God morgon.
Borde sitta i bilen om 25minuter, men sitter här i morgonrock. Men jag är hoppfull.
Hur som helst så gick jag på gympan igår som började klockan 20 och höll på till 21.20. Den ska hålla på till 21.00 egentligen men den drog över lite på tiden. Jag gick på gympan trots halsont, trots trötta ben efter att ha gått runt kyrksjön tidigare samma dag, trots extrem trötthet överhuvudtaget och trots att jag tidigare faktiskt gått och lagt mig vid 21.00 de andra kvällarna. Eftersom en dusch krävdes efter gympan kom jag inte i säng förän 22.30, och det är på tok för sent för en liten förtids pensionär som mig. Så idag är jag mer död än levande, det kan jag försäkra er om.
Ikväll ska jag pröva yoga med syrran klockan 18.00, men då är jag hemma till 19.00 och kan gå och lägga mig klockan 20.00 om jag skulle vilja! Life is good as they say.
Annars då? Jo, efter måndagens och tisdagens otroligt dåliga säljning så ryckte jag upp mig och sålde fem prenumerationer igår, varav en på två år. Så nu ligger man delad tvåa igen och bara en prenumeration från ettan. Detta känns bra. Nej, nu har jag bara en kvart kvar tills jag ska sitta i bilen. På överseende. Återseende.
Blogga från jobbet.
Idag när vår tekniker Niclas var och installerade lite grejer på våra datorer så frågade jag lite försiktigt: Kan ni se vilka sidor vi är inne på? och till svar frågade han irriterat om jag verkligen trodde att de hade tid med det? Men samtidigt som han sa det så tändes det en liten gnista i hans ögon och jag tyckte mig kunna ana ett ondsint leende som ville göra sig tillkänna med doldes väl. Så nu törs jag verkligen inte blogga från praktiken.
Han vill hitta mig. Han tänker försökta hitta mig. Han kommer att hitta mig.
Jävlar.
Min tandborste...
Min tandborste smakar havsdjur...
Crazy Horse
Hittade den här bilden. Jag sitter på en toalett inne på baren Crazy Horse i Turkiet och tömmer blåsan. Detta valde jag i mitt smått berusade tillstånd att föreviga. De hade såna där jättelämpliga toasittsskydd där, så man slapp trassla med små bitar av toapapper. Guld. Jag kände att jag ville dela med mig av detta. Så, för all del, ta del.
måndag
Lägesrapport.
Igår försökte jag njuta så mycket som möjligt av den lediga dagen så jag tvingade Eken att ta ett romantiskt bad med mig, men man vet ju att det egentligen bara är besvärligt. Det är så trångt och jävligt att man lessnar efter 5 minuter, så sen klev vi upp och spelade lite Borderlands istället, vilket är det nya spel-hang-up:et för vår del. På kvällen kom Martin och Sara och vi kollade på bidragen till melodifestivalen, sen satte vi igång skräckisen Paranormal Activity. Jävlar vad vidrigt. Jag, Martin och Sara nästan grät av rädsla och Eken tycktes vara oberörd. När vi sedan tog farväl och Eken och jag skulle lägga oss var det dock jag som somnade direkt (kanske p.g.a. den blygsamma mängd vin som slunkit ner under kvällen och utmattningen av att sitta och spänna sig i 1,5 timme) och Eken som låg och vände och vred sig.
Måste dock säga att jag är fruktansvärt nöjd med min lördag, jag sög ut rejält med vila och nöje ur den, för jag visste ju att det var min enda helgdag. Idag har jag nämligen jobbat och gympat ur varje liten gnutta energi ur min kropp. Har spelat lite data med Eken men nu väntar nog bingen eftersom en ny praktikvecka drar igång imorgon. Det jävliga är att jag ser idag lite som en måndag, alltså kommer veckan bli vidrigt lång.
Jaja, nu har ni fått en lite update, bingen väntar. Tack.
Bjuder på en suddig bild då jag och Phäntielicious är som charmigast.
Lugnet före...
Lugnet före stormen, om en halvtimme kommer 100 pers. Tummar hålls för att alla inte kommer samtidigt, annars blir det obligatorisk harakiri som chefen uttryckte sig. Sen gympa. Det är mycket nu.
Börjar flyta på nu...
Åhåhå, nu vet jag inte riktigt vart jag ska börja. Jag är så mycket piggare idag än igår, detta kan mycket väl bero på att jag under den sista halvtimmen på praktiken ringde mitt första samtal och att jag nu lever på adrenalinet. Eller rättare sagt ringde jag sex samtal. Lägg märke till mellanrummet där. Hur som helst så var vi alla äckligt nervösa, då vi förstorade det hela så oerhört i våra små huvuden, men efter andra samtalet började det hela att släppa och sen kändes det bättre. Jag fick prata med två stycken av mina sex lyft. Lägg märke till mellanrummet igen. En sa nej tack och den andre bad mig återkomma. Jaha, men vafan, vad är du så jävla nöjd med om du inte sålde något? undrar ni nu, och då kan jag säga er att det är en sån befrielse att komma över nervositeten över första samtalet. En OERHÖRD befrielse.
Så från att ha varit jättetrött hela dagen så övergick jag till att vara en adrenalinstinn liten nippertippa.
Nervositeten kommer säkert återkomma lite imorgon, men det känns ändå som att jag klarat självaste eldprovet och att det nu får gå lite hur det vill.
En annan posititiv sak var att jag och tre andra praktikanter gav oss ut och gick runt kyrksjön, en sträcka på ca. 4 km. Tänk om man ser till att göra det varje lunch, det vore ju optimalt.
En ny topphälsa har trillat ned i brevinkastet och om några timmar stundar gympa, inte helt fel!
Så, då vet ni, ska jag käka. Gläd er med mig nu.
Trött.
Men varför är jag så trött då, undrar ni. Jo, jag har jag praktiserat i två dagar nu. Nej, det är inte det minsta krävande då vi dag ett enbart satt och pratade med varandra och i dag gjorde vi samma sak plus lite studerande av datorprogrammet vi kommer använda oss av. Men det är ju så många nya intryck. 6 helt nya personligheter att anpassa sig till och göra sitt yttersta för att vara trevlig och inte säga för konstiga saker då det här tidiga stadiet är mycket känsligt. Sen datorprogrammet var en smula komplicerat och invecklat. Och bara att gå upp klockan halvsju och spendera nio timmar på en ny arbetsplats var det ett tag sedan jag gjorde. Jag har helt enkelt rätt att vara lite utav ett slakt tills jag vant mig.
Min plan nu är att slänga ihop någon slags matlåda till imorgon och sen ta en filt och mysa ner mig framför tvn. FÖR DET ÄR JAG VÄRD!
Fördriver lunchen...
Fördriver lunchen med att leka med ipoden och får ett tråkigt uppvaknade angående min kondition... Dags att ta tag i det kanske.
En liten update.
Jag känner mig rätt trött och har fått många nya intryck att ta in, så förhoppningsvis kommer jag sova lite bättre inatt än vad jag gjorde igår då jag vaknade varannan kvart för att i panik kontrollera att jag inte försovit mig, trots att jag faktiskt hade tre väckarklockor ställda.
Har nyss tagit en dusch och nu väntar lite diskplock, insmörjning av lotion och kanske lite plattning i hår innan jag krashar. På återseende.
Jag och Eken i bilen på väg till första semstern tillsammans.
Sitter på...
Sitter på praktikplatsen och äter lunch. Alla andra har åkt hem för att äta och Eken läste så han hade inte tid att prata i telefon. Maten är slut och det är 45 minuter kvar innan vi börjar igen. Vad göra?
