Om två timmar är det jobb som gäller, och tydligen en jävla massa jobb. Kommer krylla av folk, det känner jag på mig. Som tur är ska ju Sara jobba idag också så jag har lite stöd där (och någon jag kan slänga över lite arbete på).
Det värsta är dock vetskapen om att jag måste ut och skrapa rutorna. Jag och min kusin hade nyss en konversation över detta på msn och det är egentligen förjävligt vad man måste stå ut med! Man står där och nöter och nöter, likt två torrjuckande 13åringar då det är FF, men inget händer.
Och idag kommer det bli så att det hinner frysa på en gång till under tiden jag jobbar så jag åter får slita häcken av mig i ett försök till att få fri sikt. Nej, fy fan för vintern säger jag bara.
Nu ska jag ut till tvättstugan och se vad den har att erbjuda iform av lediga tider.
Tack för mig.