Hardcore with a twist of sweetness.
Om jag får barn, då vill jag ha en sån som Jenny har:
Hon vet att hon tar dig. Det vet du också.
I mangelns makt.
Att lägga in manglade sängkläder i linneskåpet får mig att rysa av välbehag, men då Eken ofta är med och hämtar tvätten så får jag inte tid till detta eftersom han stressar på mig nått så överjävligt. Men nu. Nu hade jag tid.
Jag började med sängkläderna och tänkte att jag kunde gå in på handdukar och kalsonger efter det och sedan avsluta med strumpor. Påslakanet jag började med var något av en utmaning då vi har dubbeltäcke, så jag fick vika det två gånger för att det skulle funka och automatiskt ställa in mig på att det inte skulle gå att få det ultimata resultat. Jag accepterade det. Gott så.
Men säg den lycka som varar för evigt. I min manglar-eufori så märkte jag att det sprakade ganska mycket i maskinen och när jag sedan skulle ta ut det första manglade påslakanet så insåg jag vad det var för något.
Det jag inte visste innan jag började var att det inte var en vanlig mangel, utan en slags två-i-ett lösning. En kombinerad mangel/stun gun.
De första "kyssarna" jag åkte på var hanterbara, men mangeln hade bara börjat. En stöt vandrade genom mina iPod-hörlurar och friterade hjärnan. Efter detta ökade de i stryka så pass att jag stod och halvgrät av rädsla inför att vika ihop sängkläderna. Men då jag såg resultatet av den prydligt manglade och ihopvikta sängkläderna så kunde jag inte sluta. Det var fruktansvärt. Jag fick stöt på stöt och till slut så visste jag knappt vem jag var längre, allt jag visste var att jag måste göra allt för att få släta sängkläder.
När jag väl lyckades slita mig ur transen så lovade jag mig själv att aldrig mer använda mangeln igen. Jag kan inte hantera den, jag har inte den styrkan.
Omtöcknad med håret på ända och sprakande fingertoppar vandrade jag upp mot lägenheten med min tvätt. Aldrig mer, mässade jag. Väl inne öppnade jag linneskåpet och fick syn på den sorgliga högen med skrynkliga örngott och tvinnade lakan. Jag lade in den prydliga, nymanglade högen och kände att jag inte hade något val längre. Jag har påbörjat något jag inte kan avsluta på egen hand.
Nästa tvättid är om två veckor. Då möts vi igen. Må bäste man vinna.
Skalade räkor?
Eller är det jag som är dum i huvudet här? Har jag missat något?
På var och varannan räka hittade man något skit kvar, ett ben, en ryggsköld eller nått annat äckligt spret som man fick sitta och kraffsa runt efter i käften för att få ut. Detta tar ju bort all möjlig njutning och framförallt hela syftet med SKALADE RÄKOR. Det jag undrar nu är om skiten skalas med maskin eller av människor, men tyvärr är påsen slängd så jag kan inte kolla upp saken. I vilket fall som helst måste de bättras, smörj maskineriet eller ta in någon med flinkare fingrar, för det finns inget vidrigare att känna det där hårda och något vassa leta sig in mellan gaddarna när allt man vill ha är lite skaldjursmys. ATT MAN SKA BEHÖVA BLI FÖRBANNAD. Inte var de så goda heller.
Nej, nästa gång skalar jag dem själv och tar att man får lukta fan av fingrarna i en vecka efteråt och att det tar tre timmar att få i sig tio små sorgliga räk-helveten. Det är det fan i mig värt.
Ensam och bitter.
Imorse drog Eken iväg för att undervisa igen och jag blev kvar här som vanligt. Jag har haft en fantastisk förmiddag i min ensamhet men nu när det är middagstid börjar jag inse att jag faktist är ensam. När jag öppnade kylskåpet för att se vad jag skulle kunna laga så hittade jag lite räkor som blev kvar ifrån lördagsmyset igår och tänkte att jag kanske kunde slänga ihop en god sallad på dessa med ägg och majonäs. Eller varför inte en medelhavsomelett?
Nu sitter jag här och molar dem ur en skål med lite aioli utklickat, samt dricker euroshoppers energidryck. Jahapp. Så var den här helgen slut.
En invit.
Förresten! Ska ni komma in på fika ska ni göra det så snart som möjligt. Jag har nämligen åter kommer över att parti biskvier bakade av Kakbakerskan Elina herself. Dessa är så groteskt goda att de strax är slut, så tiden är knapp, mina vänner. Kom och ta del!
Sist jag hade ett gäng hemma så försökte jag mig på en blygsam liten produktfotografering, men det slutade med att både jag och biskvierna svettades. Det är päronbiskvierna jag fotat, därav frukten. Kanske gör jag ett nytt försök med den här omgången. Om jag hinner.
Äntligen! Solen når balkongen! Som jag vän...
Äntligen! Solen når balkongen! Som jag väntat på denna dag!
Jag har röjt i skåp idag. Här är städskåpe...
Jag har röjt i skåp idag. Här är städskåpet. Det kanske är svårt för er att se förbättringen utan en före-bild men tänk er porten till helvetet på ett ungefär. Jag är nöjd.
Nu är det fredagsmyyys!
Nu är det fredagsmyyys!
Ska äta kyckling från euroshopper. Vad som...
Ska äta kyckling från euroshopper. Vad som helst kan hända. Kom ihåg att jag älskar er.
Fredag ffs.
HÖRDE JAG FREDAG?!?!?!
Ja, idag jävlar smäller det hörrni. Några ynka timmars jobb, en massage och kinamat på detta. Kanske lite shopping, vad vet jag. Life is good as they say. And so is your mama.
Men har ni sett en sådan perfekt yta på en...
Men har ni sett en sådan perfekt yta på en gratängjävel eller?
Testet.
Klockan här 07:30 när jag börjar skriva detta. Det är här den värsta olustkänslan på dagen sätter in. Det är nu jag vill gå till jobbet, men då kommer jag iväg för tidigt egentligen. Det bästa är att vänta till 07:40 innan jag går men detta är svårt då jag alltid är klar till 7:30 och inte har tid att ta mig för något innan jag ska gå. Det slutar alltid med att jag går tidigare eller blir äckligt stressad om jag lyckas hålla mig till 07:40, en stress som håller i sig hela dagen. Och gör att jag svettas när jag kommer fram till jobbet. Jobbigt.
Så det här blogginlägget är alltså ett slags test på mig själv. Se hur länge jag står ut innan jag kryper ur skinnet. 07:33 är klockan nu och jag ska borta tänderna och klä på mig en jävla massa ytterkläder innan jag ska gå. Kommer jag hinna?! Klart jag kommer hinna. Det gör jag alltid. Drömde förresten inatt att jag ringde chefen och sa att jag nog blir lite sen, sen hände det massa grejer och vips hade det gått tre dagar. Känn ångesten i det, mina vänner. Nej, nu står jag ut längre, på återseende.
Pepp?
Rättelse
Vemodet i påbörja två nya nystan.
Vemodet i påbörja två nya nystan.
Dåligt samvete och kyligt bloggande.
För några dagar sedan så tog de in förbannat vackra orkideér till ICA. Jag ville köpa ett gäng men insåg att de var så dyra och att de faktiskt bara blommar en gång då jag har dem, sen dör de. Eller nej, den jag fick från Eken för två, tre år sedan som en höst-uppmuntrings-present (Hör ni det? Förr fick man höstpresenter hur som helst. Det är så de snärjar en. Sen kryper de ur skalet och visar sitt rätta jag.) den blommande två gånger. Men den dog för bara några veckor sedan.
Jag har kvar den vi fick som inflyttnings/påsk-present av Björn och Kajsa, men den tycks inte vilja blomma något mer. Den bara står i sin kruka och ser miserabel ut. Men i och med att jag fick syn på orkideérna på ICA så drabbades jag av en fruktansvärd ångest. Ett slags dåligt samvete.
Jag tänkte på den lilla rackaren som står i datarummet och bara väntar på att få dö ut på riktigt. På att jag ska pull the plug som man säger i staterna. Men vad gör jag? Jo jag vattnar med näring och härjar, för att få ut några dagar till av den stackars lidande växten, enbart för min egen vinning. Som en döv, illaluktande golden retriver med gråstarr och stela bakben som man spar för att lille Timmy inte ska bli ledsen, trots att den med stora bruna ögon ber om att få bli befriad från detta lidande. Men sen bör man ju inte ge hundar växtnäring heller.
Den här orkideén står i fönstret, ovanför elementet, bredvid termometern som oftast visar på över 30 grader. Om man vill att en orkideé ska blomma om så snart som möjligt ska man ha den i ca. 17 grader. Så det första jag gjorde när jag kom hem var att vrida ner elementet, och sen har jag försökt finjustera graderna så jag ska nå den ultimata orkideétemperaturen. Det gör inget att jag i dagsläget får sitta i mössa och overall när jag ska bruka datorerna, jag kan ju inte tänka på mig själv hela tiden. Vad är väl livet utan växter? Grönt är skönt!
Men blommar inte den jäveln inom kort så åker graderna upp och växthelvetet ut.
Fett pepp.
Svaret.
Knyt näven i fickan och ta del av min ilska.
Nyss bestämde jag mig för att rensa lite, började klicka upp dem för att se vilket som var skit och vad som gick att kasta, men det gick inte. Alla tilltalar mig på ett eller annat sätt.
Varför skriver jag detta? Kanske för att jag vill få ut min frustration i print innan jag går och lägger mig så att det inte ska störa min sömn.
JAG BLIR SÅ FÖRBANNAT IRRITERAD. Ja.
Men så ser jag den här och blir glad. Happyface. :D:D:D:D:D:D:D:D
Tiden är kommen. Jag har badat, tittat på ...
Tiden är kommen. Jag har badat, tittat på halv åtta hos mig, svarat på ett jobbigt mail och smörjt in lemmarna. Ett glas vatten och family guy på detta så sover jag som ett barn. Ses imorgon.
När Uzzy blev dizzy.
Inte riktigt som planerat.
När jag kom hem från jobbet kom jag på att jag måste till gymmet. Var där i 1,5 timme kom hem och duschade. Upptäckte att Eken inte alls gjort något storkok tidigare idag som han sa så jag satte igång med det istället. Under tiden packade jag ur och i en diskmaskin. Under en av omrörningarna i den stora grytan blir det någon slags luftbubbla som sprutar kokande köttröra på mitt lår och får mig att näst intill svimma av smärta. Nu har jag panikläst ett gäng bloggar som jag bara inte får hamna efter i och skållat tungan med den där koppen te jag lovade mig imorse för jag måste hinna lägga mig innan halv nio om jag ska känna mig utvilad imorgon.
Men imorgon, då kanske det finns tid för eftermiddagsmys. Kanske.
Och just ja, det var alla hjärtans dag idag va?
En liten update...
Den här veckan ska jag testa en ny grej, nämligen att inte snooza någonting, och se om detta gör mig till en bättre människa. Idag hoppade jag upp 06:45 då jag vaknade av mig själv. Jag kan inte påstå att jag känner någon direkt förbättring av detta ännu då jag känner mig precis lika trött som när jag snoozar 13 gånger innan uppstigning, men sånt här tar väl lite tid vad jag förstår.
Annars då? Jovars, var hos svågern och svågerskan i helgen för att sitta barnvakt första dygnet och sen pimpla vin den andra. Som vanligt blev vistelsen en succé och vi fick med oss två lampor och en laptop hem. Jag tror att laptopen kan intensifiera mitt bloggande något, då denna aktivitet har varit ytterst bristfällig den sista tiden, men jag lovar inget.
Anledningen till att jag inte sitter något vid datorn nu för tiden är för att jag finner datarummet som en mycket sorglig plats. Inte det minsta kreativ. Med en laptop kan jag nu befinna mig varsomhelst och esteten i mig kan blomma ut till fullo. Det kommer bli vackert, sanna mina ord.
Nu ska jag slänga ihop en frukost och stålsätta mig för den hemska vandringen till jobbet. På återseende. I bästa fall. Tills dess. Mina damer och herrar, jag ger er: Jan Stenmark.
Om man kan köpa glädje? Ja, för 16 kr på m...
Om man kan köpa glädje? Ja, för 16 kr på max. Mozzarellasticks, mina vänner, is the shit. 4 real.
Lägg märke till snön här. Inte alls mysigt...
Lägg märke till snön här. Inte alls mysigt att gå till jobbet i. Någon som känner för att bära en ungmö i nöd?
Ja, jag vet att det är svårt att ta in, me...
Ja, jag vet att det är svårt att ta in, men bara för att jag slänger ihop världens mest aptitliga frukost så här på lördagsmorgonen så betyder inte det att jag är bättre än er. Inte så mycket iaf.
Helkväll, mf.
Helkväll, mf.
Badar jag för att jag tränat eller tränar ...
Badar jag för att jag tränat eller tränar jag för att bada? Ja, klura på den ni.
Be careful out there, dödsfällor lurar öv...
Be careful out there, dödsfällor lurar överallt.
RÖR EJ.
Igår när jag kom hem från jobbet så kände jag mig förkyld och jävlig, men trots detta så tvättade jag och spenderade 1,5 timme på gymmet. Ja, jag vet, jag är fucking amazing. Men. Det är inte därför jag skriver. Tvättiden fick mig nämligen att minnas ett telefonsamtal med Eken då han tog hand om tvätten förra gången. Tillåt mig delge:
Eken: Centrifugen är trasig.
Jag: Jaha, det var väl ett helvete.
Eken: Ja, jag lyckades centrifugera två tvättar, sen gav den upp helt. Jag såg att det satt en lapp där om att den var trasig men så såg jag att de hade bytt ut knapparna så då trodde jag att den var lagad.
Jag: Vad stod det på lappen då?
Eken: "Under reparation, RÖR EJ"
Är inte detta fantastiskt roligt? Egentligen?! Kunde vaktmästaren har gjort en tydligare lapp? Antagligen inte. Men nu har vi en sprillans centrifug i tvättstugan och det kan vi troligen tacka Eken för.
Han, den där något mer praktiska än teoretiska.
Kvällskonst.
Jag kallar den: skumbad för den enbente. Förresten så ska jag ha högtalare i badrummet när jag blir stor. Att hitta rätt volym på datorn två rum bort för att kunna höra den i badrummet och ändå inte bli vräkt är en talang jag ännu inte bemästrar. Så nu vet ni det.
Visar man inte hur nyttig man är så räknas...
Visar man inte hur nyttig man är så räknas det inte, har jag hört. Så titta nu.
