Förnimmelse
Ja just det, det blir ju vernissage också! Året här på Forsa nämar sig sitt slut och vi har alla kämpat med varsitt slutprojekt. Här har ni länken till vår hemsida:
Vernissaget äger rum på Hälsinglands Museum och kommer vara den 12:e maj klockan 13:00.
Batman.
En riktigt älskvärd spelrecension.
Blomster
I hårda och stressiga tider när hjärnan spelar spratt och tycks haka upp sig på sådant som redan varit gäller det att leta upp det som är fluffigt och rosa. Och, som alltid, gilla-la-la-la läget.
Min Skåne-guide aka Pianisten.
En rostig kärringcykel.
Med min brud med indie-stil struntar jag i bil, kör en rostig kärringcykel i motsatt fil.
Sushi-paus i Malmö.
Sjukligt.
Hej, det är jag igen.
När jag vaknade imorse fanns det ingen hejd på hur synd jag tyckte om mig själv så jag somnade väl om cirka fem, sex gånger innan jag insåg att det var dags att släpa mig upp. Efter det har jag gått och hostat och samlat mig mentalt inför bildredigering. Det går väl sådär.
Just som jag trodde att allt hopp var ute för mig dök värden upp likt en hjälte på en vit springare, dock rörde det sig bara om en skåning på en svart Monark, med en välbehövd Subway-macka.
Denna intogs samtidigt som ett avsnitt Desperate Housewives och gav mig tillräckligt med energi till att diska i tacksamhetsskuld och föra över bilderna till datorn. Redigeringen då? Det tar vi tag i vilken sekund som helst nu, jag lovar. Tills dess tänker jag begrava mig i min sjal och i självömkan.'
Hej så länge.
Images.
Lite småttis. Den på mig kan jag inte ta credd för, men likväl.
Ett bakslag.
Vänner. Jag befinner mig fortfarande ute i fält. Många fina foton har tagits, mycket skratt har det blivit och dagarna har inte varit annat än helt fantastiskt jävla ljuvliga. Glass har avnjutits i solsken, människor har analyserats och det har dansats en hel del på rosor.
Men för att man ska uppskatta livets kyssar i panna så krävs en och annan örfil också, vilket jag åkte på igårkväll. I form av en förkyldning.
Halsen är raspig, huvudet tungt och ögonen är blöta. Detta var förvisso väntat då jag länge korsat opåverkad mellan diverse virus och otäckheter, men nog är det lika krävande för det.
Naturligtvis lyser solen hånfullt utanför, men jag väljer likväl att ligga i soffan för att kolla på Family Guy och spela tv-spel.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe (Agnes, jag lovar dig en ordentlig jävla kaffe-bjudning när jag kommer hem! Allt ska ställas till rätta!) och försöka vinna sympatier. På återseende, mina kära.
En bild från i fredags, där man nästa kan tro att jag kände detta på mig.
Trygg i sig själv.
Den här servisen får jag äta ur när jag är här. Jag har inte sagt något till värden själv om detta, men om vi sätter manlighetsbetyg på denna skål, vad hamnar vi på då?
Att ha hittat lite extra glädje.
Idag har varit en fantastisk dag, ta mig fan!
Började med en skaplig sovmorgon, frukost och tittande på Cougar Town sen blev det till att ge sig ut och fotografera. Detta var galet kul, jag har fått tillbaka lite fotoglädje faktiskt. Jag sögs in en smula och fotograferade det mesta jag la ögonen på och mitt sällskap aka guide hade en ängels tålamod med mig.
Som om inte detta vore nog fick jag agera personal shopper och sprang som en sinnessjuk och slet åt mig kläder inne i en butik som jag slängde in i provrummet där den stackars förvirrade saten medgörligt provade plagg efter plagg utan att protestera. Det var galet roligt, i stil med att på nytt vara åtta år och ha en Barbie. Fast då höll man ju mest dockan naken förvisso. Nåväl, mitt offer kom hem med två par byxor, ett linne, en skjorta och tre t-shirtar vilket måste klassas som godkänt enligt mig.
Grädden på moset var att jag lyckades även få en skjorta till mindre än halva priset på grund av ett något förvirrat butiksbiträde. Epic win, mina vänner.
Åt på Subway också, en galet god rostbiffmacka. Så ni vet.
Nu då? Bildredigering och film. Varför inte ett glas rött också, egentligen.
Ps. Drack hysteriskt gott kaffe också. Ur en special edition-mugg. Det är få förunnat, ska ni veta. In your face. Och så vidare. Ds.
Början.
Jag bloggar dåligt, jag vet. Men jag har haft en oerhört trevlig påsk med massa skoj så det har liksom inte funnits tid. Högtiden avslutades igår med att träffa Sebastian aka Glädjepojken i några timmar då vi drack dryck, skrattade och spelade spel. Sagolikt!
Nu är väskan packad och jag ska bege mig neråt i landet för att påbörja mitt projektarbete. Är smått nervös inför detta, men jag hoppas att det blir ett bra resultat. Ett tråkigt inlägg, jag vet, men må så vara! Ta hand om er nu, så ska jag se om jag inte kan bli bättre på att underhålla i framtiden.
Att länka till Karin.
Saknad.
Snart drar Karin till Egypten. För att fota och sortera tändstickor. Hon kommer att vara galet saknad.
Innan blåmärkena...
...så hade vi en sagolik kväll.
Sviter efter gårdagen.
Att agera kravallstaket på Gossip när Norlie och KKV uppträder är inget jag kan rekommendera. Det är alltså mitt knä ni ser.
