ICA:s Caviar

Jag tog just ut ICA:s Svarta stensbitsrom i kylen. Mmmm, tänkte jag och tog en tesked ur kökslådan. Mumma! Jag slog mig ned vid datorn och öppnade burken och började mola i mig fiskäggen. Lika gott som alltid. Jag synade de små svarta, symetriskt korrekta äggen och började spekulera i hur nyttigt detta egentligen är.

Innehålls förteckning:
Saltad stenbitsrom 87%
Vatten
Rapsolja
Stabiliseringsmedel (E415)
Sherry
Konserveringsmedel (E211,E202)
Färgämne (E151, E110)
Syra (E330) (?!)

Jag sitter och håller på ett exemplar av Tommy Svenssons bok Handbok för den kräsne konsumenten och började slå på de här grejerna.
Konserveringsmedel E211
Bör undvikas om man har KOL, astma eller andra andningsproblem då det misstänks ge ökad slembildning
Konserveringsmedel E202
Syntetiskt konserveringsmedel, som förutom svåra allergiska reaktioner, misstänks kunna orsaka leverskador och slembildning och KOL-liknande andningsproblem. E 200- E 203 påverkar nitriter och nitrater E 249-E 252 och bildar tillsammans mutagena kemiska föreningar som vissa forskare påstår kan skapa ärftliga skador. E 200-203 andvänds främst mot mögelsvampar och bakterier.
Färgämne E 151 (Briljant svart )
Framställs syntetiskt. Finns bl.a. i stenbitsrom. Förutom svåra allergiska reaktioner misstänks ämnet kunna orsaka canser.
Färgämne E 110 Para-orange (Sunset yellow FCF)
Framställs syntetiskt. Finns i bl.a. godis, läskedrycker och stenbitsrom. Förutom svåra allergiska reaktioner misstänks detta ämne kunna orsaka levercancer, täppt näsa, astma , hyperaktivitet, depression, vredesutbrott, sömnsvårigheter, koncentrationssvårigheter, kräkningar och ge utslag som kliar och svider.

Då jag ätit en tredje del av burken, d.v.s. 33g så började något hända. Min överläpp börjar svida och det sticker i den. Jag känner med tungan och upptäcker att den är ojämn av små blåsor. Jag ringer Eken i ren hysteri och beklagar mig, han har på högtalaren och detta gör att jag hånas av hela hans syskonskara uppe i göteborg, då de missuppfattar vilka läppar det egentligen är jag pratar om. Inget att hämta där, inser jag snabbt, lägger på luren och beger mig moloket tillbaka till datorn.
Nu ser min romburk ut så här och nu sticker det även i min underläpp. Jag drar djupa andetag och analyserar, känns inte halsen lite svullen?
Skriver jag inte nått mer så kan ni ju gissa att jag troligen blivit allergisk mot stenbits rom och dött ensam här i lägenheten.
Jag tackar för mig.
Och allergi eller inte, jag kommer alltid att vara....
Rom-Drottningen!


...eller kanske Kaviar Kadavret...

Skjutas, hängas och sprängas.

Just nu pågår Dr Phil på tv4+. I högstadiet uttryckte sig en vän till mig att Dr Phil bode skjutas, hängas och sprängas, och ja, jag är nog nästan villig att hålla med.
Just nu pratar de om tonåringar som har sex. Dr Phil och större delen av publiken sågar en kvinna som hjälpte sin 14åriga dotter att få preventivmedel för att kunna ha säkert sex med sin pojkvän.
Visst, 14år är ungt, men det är ju bara att inse att om din dotter skulle be om det och du nekar henne och förbjuder henne så kommer hon troligen att skita i vad du har sagt och gå och kanske bli på smällen istället eller få nån könssjukdom.
Jag håller med den här kvinnan och tycker att hon har gjort rätt. Hon frågade sin dotter om det verkligen var hon som ville och inte hennes pojkvän som tvingade henne och tog reda på hur deras förhållande var, sen insåg hon fakta att det bästa hon kunde göra var att se till att det åtminstone skedde säkert. Hon uppmanade inte sin dotter till att ha sex vid låg ålder, men hon var realistisk och gjorde det bästa av situationen då hon isåg att hon inte kunde hindra sin dotter.
Jag blir så less då jag hör hur Dr Phil skrattar åt den här kvinnan.
Han borde skjutas, hängas och sprängas.


gratisklader.se

Denna sida är 100% gratis, och genom att göra diverse grejer så som att värva andra eller söka på eniro så får man poäng som sen kan bytas ut mot presentkort på H&M, gina tricot m.m. Om du är sugen på att bli medlem, gör mig då en dundertjänst och använd den här länken:

http://www.gratisklader.se/Register.asp?r=123100

Då får även jag poäng för att jag "värvat" dig. Det kostar som sagt inget att bli medlem, och ska du ändå bli det kan du väl ge mig en liten knuff mot presentkorten=)


Freitag

Jodå, jag tog mig hem. Men det var nära på att jag inte gjorde det. Det blev så fruktansvärt varmt och jobbigt, hade solen i ögonen nästan hela vägen och halt som satan var det! Men på 30 minuter hade jag tagit mig hem så det var inte så pjåkigt! När jag nästan kommit fram mötte jag en man som troligen var på väg till bussen.
-Men det där såg jobbigt ut det!
Tänk er bilden av mig, svettig, knallröd i ansiktet och flåsandes likt en bulldog med hjärtproblem. Så ja, det såg kanske ut att vara jobbigt.
-Ja jo, men så har jag gått en BIT OCKSÅ! Jag så gott som skrek ut slutet på meningen. Han själv skulle behöva knata lite, skulle vilja se honom hänga med mig på den sträckan, hade han aldrig klarat, så det så! En sån ofarlig kommentar var för mig det fräckaste att säga i det läget. Han ville ju bara vara vänlig inser jag nu. Nåväl.


Hemma hos mamma städade jag lite och tog fram adventsstakarna, som den snälla dotter jag är. När jag kom hem försökte jag även mig på att pynta lite här hemma, men eftersom jag inte har så värst mycket att pynta med fick det duga med en ljusslinga i köksfönstret, samt en julstjärna och en adventsstake i det andra fönstret. Nu är det dock så att julstjärnan lyser nått så fruktansvärt starkt. Är osäker på om jag valde rätt styrka på lampan. Jaja, får se hur länge den jäveln lyser.
Nu ska jag ta och kika lite på tv. Tack för mig.

Off to mamas house

Nu ska jag gå till min mamma. GÅ. Det är ganska långt dit, ska ni veta. Det är inte säkert att jag kommer tillbaka.
Peace.


Tjej eller kvinna?

Eken och jag hade just ätit middag då han frågar mig om jag ser mig själv som tjej eller kvinna. Jag fnissar lite och säger lite oskuldsfullt: "Somwere in between..."
"Hurså?"
Frågar jag sen
"För om du är en riktig kvinna bör du få stryk som en sådan." skojjar han och misshandlar mig litet.
Jag tänker igenom det hela medan jag diskar och säger sen.
"På nått vis känns det inte som att man har rätten att kalla sig kvinna förän man är 30, det är nått jag har fått för mig."
"Jaså!"
ropar Eken från rummet bredvid och låter uppriktigt förvånad. "Och då är det försent"

Jaha? Vad menar han med detta? Försent att kalla sig kvinna vid 30? Jag är fortfarande förbryllad.


Lonley Weekend

Imorgon bitti drar Eken, sen är jag allena. Ska väl julpynta något i helgen, här och kanske även hos mor, sen så är det smörgåstårta hos systeryster.
För som sagt så ska Eken till götet. Göteborg, en stad som ligger mig varmt om hjärtat. Får jag följa med? Nej. Så nån kväll på helgen så ska jag och Sara pimpla oss redlösa på vin. 
Nått kul ska vi tammefan också ha!
Tack för mig.

Sara och jag, från ganska mycket förr i tiden.


Some love?

Sugen på lite kärlek, så här Eken har du en liten intruktionsvideo... I'll B w8ing 2 nite. Hehehe.

Lyssna till texten, jag menar, nån sorts humor är det ju. Jag menar, vem fan gör en sån här låt? Khia does, and she's  n a s t y...
Peace, niggah...


Hopprep...

Igår köpte jag ett hopprep som ett substitut för promenaderna som uteblir då det är blixthalka ute.
Nåja, tänkte jag, hoppar man en halvtimme så måste det ju göra lite iallfall. Halvtimme.
Hoppade lite imorse. Efter två minuter höll jag på att kräkas. Efter fem minuter ville jag dö.
Konditionen är inte vad den borde vara, det ska gudarna veta. Men det kan ju inte bli annat än bättre, eller hur?
En vacker dag kommer jag bemästra hopprepet, just wait and see...


Kiss the chef

Eken blev mer eller mindre fullkommligt spritt språngade galen då han läste mitt förra inlägg. Det jag skrev om "våran ovana i köket" gick tyldligen inte hem. Att jag är ovan i köket höll han med fullt om, men att han skulle ha svårigheter inom ämnet accepterade han inte.
Jag fick lyssna på en påfrestande predikan om hur han fött mig i två år nu, att han minsann kan laga vad som helst och att jag enbart ska vara tacksam att han står och sliter i stekos och fett-sprätt dagarna i enda!
Jajaja. Han lagar mat rätt ofta. Och han är duktig på det. Gott så.
Jag lyfter härmed på hatten och tackar för mig. För en liten stund.


MiddagsLaxen

För nån vecka sen köpte jag och Eken hem lax, som sedan dess legat och hånat oss i frysen. Våran ovana i köket har lett till att vi inte vågat ta oss an problemet. Men så kommer min syster som en räddande ängel och ger mig ett recept på tomatröra som man skulle ha till laxen.
Först och främst:

4 portioner
Ugnen på 225grader.

600 g laxfilé
1 tsk salt
1krm vitpeppar.

Tomatröran:
2 Tomater
1 dl Basilikablad
1-2 tsk pepparot
2 dl lättcremefraiche.

(Jag hade färska basilikablad, pepparot på tub och istället för creme fraiche så hade jag ekologisk turkisk yoghurt. Sen pepprade jag laxen med lite svartpeppar också.)

Salta och peppra laxen och lägga den i en smord, ungsäker form. Häll cremé fraichen i en bunke och rör försiktigt ner tomaterna och pepparroten. Jag saltade och pepprade även lite här. Sen är det bara att täcka fisken med röran och ställa in skönheten i mitten av ugnen i 15-20 minuter så att laxen blir genomstekt.
Till detta serverar du potatis och kanske nån sallad.

Det blev jättegott! Både Eken och jag gillade det, trots att vi inte är särskillt förtjusta i fisk. Lätt att göra var det också, så detta blir nog något vi kommer göra fler gånger! Pröva!



Sargad

Minns ni köttsåret? Man kan nu se igenom min tumme. Titta. Kanske hittar ni sanningen...



Ett utagerat infall...

Har vi inte alla fått denna impuls, men inte vågat leva ut den? Här har vi någon som tar saken i egna händer. En sann hjälte. Den lilla pojken har nästan klarat sig genom massan av tubaspelare och dylikt, men det lilla pojkstrecket får ett abrupt slut.





Orolig natt...

Jag har på senaste tiden sovit mycket dåligt, vaknat till och från och haft horribla mardrömmar. Natten till idag var inte bättre, på nått vis.
En sak som dock utmärkte den var då jag vaknade och ser något blekt och runt. Min sömndruckna, och troligtvis fortfarande drömmande hjärna kopplar att det ligger en snaggad man i min säng. Av nån anledning så lägger jag handen på föremålet, som för att bekräfta om det verkligen är en skinhead som ligger bredrivd mig.
Det är kallt och lite fuktigt, precis som en renrakad skalle troligen känns som, och jag reser mig hastigt och skriker ett mordiskt skrik rätt ut.
Eken blir naturligtvis brutalt väckt av detta, dels av skriket men också för att det var hans axel jag hade lagt handen på. Jag hade alltså förväxlat min sambos axel med en nazist mitt i natten.
Nu är det inte så att jag ogillar renrakade män (jag gjorde nog mera kopplingen att detta var en demonisk mördare, möjligen Nosferatu, vilket spädde på rädslan lite) men då det helt plötsligt ligger en oinbjuden snaggad skalle i min säng så måste man ju få reagera.
Eken och hans axlar är däremot fortfarande välkommen i sängen.


Insikt

Jag stod och hackade grönsaker idag, då Eken och jag skulle avnjuta en måltid bestående av kyckling och quinoa. Kniven var mycket vass och innan jag visste ordet av det så var den halvvägs in i min tumme, stoppad av min nagel. Mitt finger var likt smör för den skarpa eggen. Blodet forsade och det tog flera minuter innan det slutade. Under dessa minuter tampades jag med döden, och insåg att det är dags för mig att ta mig upp ur min bottenlösa håla. Mitt i blodförlusten och yrseln vaknade jag upp och såg världen med nya ögon.
Jag kommer nu uppdatera mer frekvent.
Tack för mig.

Ocensurerat: Das fleshwound


Status

Jag befinner mig i en avgrund, okapabel till att agera.

Ursäkta röran...

Jag fick besök av en väninna åt min mor idag och gjorde en upptäckt.
En timme innan hon skulle anlända ringde min mor och informerade mig om läget. Jag skyndade mig att fylla diskmaskinen och starta den, dammsuga, plocka undan grejer. Bäddade sängen, rättade till soffkuddarna och placerade om blommorna i fönstret.
Allt detta under enorm stress.
Lägenheten såg mer än respektabel ut då hon steg innan för dörren.
"Du får ursäkta att det är lite rörigt" säger jag samtidigt som jag välkomnar henne.
Som en backup, om hon nu skulle hitta något att anmärka på. Som om jag inte har städat. Varför säger jag så?
Jag har det inte rörigt. Städat hade jag ju, så jag behövde egentligen inte säga det. Skulle jag ändå säga det hade jag inte behövt städa.
Varför fick jag ens tvånget att städa innan hon kom? Varför känner jag mig tvingad att visa upp ett välstädat hem?
Jag har ack så många gånger misslyckats med detta och kännt skam. Detta är märkligt egentligen, men ändå ett sånt vanligt problem. Ett smutsigt hem är ett dåligt hem.
Jag mår dåligt då jag har det stökigt, kan inte ta itu med något på riktigt förän jag städat.

Krypa ner med en kopp te och en bok i soffan? Jag ska bara städa först.
Plugga? Jag ska bara städa först.
You name it? Jag ska bara städa först.


Detta borde betyda att jag har ett kliniskt hem, men nej det har jag inte. Jag stökar nämligen till oerhört fort också, med god hjälp av min luffsiga sambo.
Hur som helst finns det en sak som är lite värre än att bli påkommen med ett stökigt hem, och det är att bli påkommen med att panikstäda.

Säg att en polare ringer dig och säger att han kikar in om tio minuter. Du skyndar dig att diska, sen rycker du fram dammsugaren, för det är jävligt grusigt i hallen, och då öppnas dörren då du står där alldeles rödrosig och svettig i ansiktet med paniken lysandes i ögonen likt en manisk bushbaby. Då är det kört. Du är påkommen. Har man tur, är lite karismatisk och har ett jävligt bra pokerface kan man lura gästen utan att den upptäcker att det är ostädat, eller åtminstone komma iväg med att man är lite coolt avspänd i förhållandet till att ha ett städat hem.
Men.
Blir man påkommen med att panikstäda så har man både spräckt fasaden av att vara en "take-it-or-leave-it"-sköning samt konstaterat att man har det stökigt, och gästen kan endast fantisera om hur jävligt det såg ut för tio minuter sen. Du är rökt.
Jag undkom dessa senarion idag. På min ursäkt svarade min mors väninna att: "Det är det ju inte alls"

Jag pustade ut. En suck av lättnad. Den här gången klarade jag mig.

Tone

Varför kan vi inte alla vara lite mer som väder-Tone?


Fixering...

Jag köpte en handkräm idag, för mina torra naglars skull. Tänkte köpa en nagelkräm, men den jag hittade luktade så illa så jag stod över. Återigen upptäcker jag ett beteende hos mig själv då jag införskaffar nya krämer och dylikt; Överkonsumtion. Extrem överkonsumtion.
Så fort jag märker att min hud absorberat smörjan någolunda så är jag där igen, klämmer ut en lite för stor mängd kräm i handen och sen gnussar jag mina händer frenetiskt, på ett näst intill sjukligt sätt.
Om två dagar kommer detta beteende vara som bortblåst. Naglarna torkar återigen ut och krämen ligger och härsknar längst in i nått skåp. Jag lär mig aldrig.


Söndagen den andra november

Vi är inne i november nu, fattar ni? Snart har det gått ett helt jävla år igen.
Jag är helt hopplös med att lägga upp planer och lova mig själv saker som jag aldrig håller, så nu ska jag strunta i det.
I två måndader framöver har jag inga andra måsten än att plugga, så det är just det jag tänker fokusera på.
Många, inklusive jag, går runt och gnäller på att man inte har någon energi nu när det är så mörkt hela tiden. Kroppen fungerar ju så, att man ska sova när det är mörkt. Så nu har jag bestämt mig för att utnyttja de här mörka dagarna till att vila. En enkel plan är en bra plan. De närmsta två månaderna kommer bestå av vila och plugg. Det bör jag väl kunna hålla?

Hoppas ni har haft en härlig halloween helg! Jag och Eken gjorde den läckraste pumpalyktan genom tiderna. Mycket bra presterat, eftersom vi båda aldrigt gjort en tidigare.



RSS 2.0