De 6 sista timmarna.
Satan, satan, satan! Har ni gjort allt ni vill göra i livet nu då?! Har ni hunnit med att berätta för era nära och kära hur ni känner och tycker?! Bara 6 timmar kvar nu tills det smäller! SLUTET ÄR NÄRA, HÖR NI DET?! VAD GÖR NI HÄR?! Armageddon står för dörren och här sitter ni och läser min lilla skruttblogg. Vid 2010 är det kört, då raserar allt! LEV MEDANS NI KAN! Tack för den här tiden!
Nyårslöfte nr 2
Nyårslöfte nr 2, skulle ha varit att inte dricka så mycket vin, men vem försöker jag lura?!
Skål på er!
Nyårslöfte nr 1
Nyårslöfte nr 1. Ja, ni fattar.
En sorts...
En sorts bloggpause kan man säga att jag har, men det kanske ni redan har fattat. I januari kör jag igång på allvar igen, det lovar jag mig själv. Och er. Tack.
Kassörskan på...
Kassörskan på ICA berömde mig och sa att jag var vacker idag. Det kan ni också få göra om ni vill.. Tack på förhand!
Aldrig mer...
Aldrig mer krogen...
Ekens julklapp
Hur som helst har jag hittills köpt en parfym, en tröja och en bok. Klassiska men jävligt bra grejer.
Jag hade köpt en verktygslåda som han behövde, men eftersom svärmor köpt en likadan fick jag lämna tillbaka den. Detta fick mig lite nedstämd då jag kände att parfymen, tröjan och boken inte riktigt räckte, även om de redan tagit upp större delen av min budget. Så idag när jag var med mor och skulle köpa en ny ljusslinga till hennes julgran köpte jag en knivslip och en ny kniv då Eken klagat på våra slöa knivar. Användbart, men kanske inte världens roligaste.
Nu hade jag dock lagt alla mina pengar på karln och tänkte att det fick räcka. Men jag var ändå inte helt nöjd. Så nu när jag skulle beställa systerdöttrarnas present snubblade jag över ett spel som verkade jävligt spännande och som jag tänkte att jag och Eken skulle kunna spela tillsammans. Eller okej, jag snubblade inte över det, jag letade som ett djur efter ett bra spel. Hur som helst. Att beställa spelet skullle nollställa mitt konto, så fräck som jag var ringde jag Eken och bad om ett lån på 500kr ifall jág skulle vilja sysselsätta mig med något under resten av månaden. Lånet beviljades och spelet beställdes.
Då jag berättade att jag beställt en till grej så sa han att han hoppades på att inte var ett spel, för han har så sällan tid att spela och när han gör detta får han dåligt samvete för att han inte umgås med mig. Jävlar. Sedan fortsatte samtalet med att vi mer eller mindre grälade om varför jag la klapparna under granen. Jag tycker att det är mysigt så eftersom då får man gå och längta lite och så ser det jävligt fint ut. Eken höll inte med utan menade det tog bort spänningen för att man kunde lista ut vad det var. Jag som då var löljligt säker på att mina opersonliga paket under granen var omöjliga att rasbestämma fräste åt honom att gissa vad jag köpt till honom. Han kan gissa rätt på tröjan, tänkte jag, men jag kommer inte säga att han har rätt. Jag vill tillägga att jag också förväntade mig att han bara skulle gissa på ett av paketen. Han sa att han inte hade en aning och att han inte ville gissa, men jag tvingade honom.
Varför? kan man fråga sig så här i efterhand och jag vet inte. Det är väl lite som när man frågar sin partner om hur många man har legat med och vilka, och säger att man absolut inte kommer sura över det, men ändå skriker: VA?! HENNE?! Och sen inte släpper det på flera år. Man vill veta men ändå inte. Nåväl, tillslut sa han att kom på en rolig grej, att han skulle säga något och sen göra en kul sak efteråt. Jajaja, säg det bara. sa jag självsäkert.
-En tröja, en parfym och en bok. *klick*
Sen slängde han på luren och tur var väl det för jag blev alldeles kall i magen. Varför bad jag honom gissa?! Helvete, helvete, helvete.
I vredesmod packade jag ihop paketena som låg under granen och gömde den, för jävlar om han listar ut knivslipen! Sen ringde jag upp honom och sa kallt att han gissat fel, pratade lite om ditt och datt och la sedan på luren.
Jag har alltså slängt ut en smärre förmögenhet på tre saker han redan vet vad det är, en tråkig knivslip och ett spel han inte vill ha. God Jul, för i helvete.
Hemma och...
Hemma och trötta efter dagens julfirande. Nu blir det lite tvspel och julmust! God jul på er!
Tisdag: Chokladpudding...
Tisdag: Chokladpudding och 100 höjdare. Inga konstigheter.
Valerina skrev...
Valerina skrev jag tidigare men det var ju lite fel... Bara att hoppas på att dessa hjälper till ikväll nu då, brukar variera lite tycker jag. Nu ska jag läsa lite. Över och ut.
Återställning
Igår då vi kommit hem så tog jag mig ett varmt bad där jag gjorde en ansiktsmask samt hårinpackning. Sen skrubbade jag hela kroppen, speciellt mina stackars fötter som inte riktigt trivts i mina obekväma stövlar då vi gjort sthlms gator osäkra. Sen smörjde jag in min torra vinterhud och svepte tre vattenflaskor, för att sedan lägga mig och sova. Nu jävlar kommer jag vara helt återställd efter helgens bravader imorgon, tänkte jag precis innan jag släckte lampan och somnade in som aldrig förr. Så fel jag hade.
Jag gick upp vid 9.30 och tänkte att jag borde ha varit utvilad efter den tiden. Det tar bara en liten stund att vakna till, sen kommer jag vara energifylld som aldrig förr! intalade jag mig själv. Jag kan erkänna att jag ännu inte vaknat till. Istället har jag legat i soffan och plöjt igenom löjligt många avsnitt av 100 höjdare på kanal 5 Play och vräkt i mig kalla köttbullar och julmust. Visst har detta varit fruktansvärt mysigt, men jag känner mig ändå lite lurad på den där "återställningen" jag så naivt trodde skulle inträffa.
Eken ringde nyss och berättade att hans bil har gått sönder och att han nu tvingas tillbringa 40 minuter i 25 minusgrader. Tråkigt. Själv ska jag ta och borsta gluggarna, ta ett glas vatten och en liten valerina forte för att sedan krypa ner under täcket och läsa lite. Imorgon är jag nog återställd. Kanske.
Från min 18-årsdag. Har troligen inte ens hämtat igen mig från den dagen ännu heller.
Gubbfobi
Saken är den att jag är rätt säker på att jag skulle kunna hantera en attack från honom då han är rätt så jävla gammal, men jag vill helst undvika det hela. Därför blir jag knäpptyst och sänker så diskret jag kan ljudet på tvn och rör mig inte ur fläcken i en halvtimme då han ringer på dörren. Det värsta är då han känner på handtaget, då är jag så uppe i varv så jag näst intill kräks.
Att komma hem till lägenheten är också lite obehagligt, just den där biten då man kommer upp för sista trappen, för då ser man om han väntar på oss eller inte. Om man kommit upp och bekräftat att han inte står där infinner sig istället stressen att låsa upp och ta sig in i lägenheten innan han hör oss och öppnar sin dörr.
Jag har faktiskt lyckats undvika honom i flera dagar nu, vilket nästan har jag gjort mig ännu mer skygg. Det är som att jag vanställt honom och gjort honom betydligt läskigare i mitt huvud nu. Han vill äta mig. Det lite komiska är att han helt och fullt skiter i mig, det är Eken han vill åt eftersom Eken är man och är den enda som klarar av att hjälpa honom med att byta lampor och laga tvapparater, tack gode gud. Men skräcken finns ändå där och jag bävar inför den dagen då jag åter är på väg hem till lägenheten, öppnar dörren till trapphuset och känner urindoften samtidigt som man hör de tunga andetagen från översta trappen. Det, mina vänner, är riktigt jävla läskigt.
Om ni har några kamoflagetips eller dylikt så får ni gärna dela med er. Tack på förhand.
Det är...
Det är skitfint väder ute, men det som tror att jag kommer lämna lägenheten kan fara åt ...
Min helg i massa text och inga bilder. Enjoy.
Nu är vi hemkomna från stockholm och trötta som aldrig förr. Såg att mina mobilinlägg inte kommit fram så jag skickade några av dem nu så får vi se vilka av dem som väljer att ta sig fram.
Helgen har varit helt obeskrivlig. Det enda negativa var väl början av resan då vi fick börja med att åka tåg i knappt tio minuter, byta till buss och färdas en kvart, vänta på en station i över en timme, sen tillbaka till tåg i 20 minuter för att sen åka buss igen i 40 minuter. Sen slänger vi på 30 minusgrader på det och en tunn skinnjacka på det. Otrevligt.
Men sen mötte vi upp Kajsa och Björn och tidernas bästa helg påbörjades.
Vi öppnade med ett varsitt glas champange på hotellet och delade på lite plockmat, sen drog vi vidare och stannade till på två barer för att värma upp ordentligt inför middagen. Sen anlände vi till Rolfs kök som var en otroligt mysig resturang. Äventyrslystna som vi var bestämde vi oss för att ta in sniglar och ostron till förrätt. Sniglarna var otroligt goda och ostrona smakade...salt. Berusade av vårt mod och alkohol beställde jag Kajsa in en varsin fisk- och skaldjurssoppa medan grabbarna gav sig på något köttigt, tror det var fläsksida. Björn gottade sig även med en créme brulee innan vi begav oss mot hotellet mätta och glada. Måste säga att Rolfs kök hade oerhört god mat och våran servitris var helt fantastiskt trevlig och proffsig.
På hotellet beställde herrarna en varsin äckligt dyr rom och cola och vi damer som var något förståndigare tog ett glas vatten var.
Lördagen bestod av en liten sovmorgon, lång frukostbuffé med småprat och höga förväntningar inför kvällen. Sen drog vi ut på stan och efter några timmar var vi fyra varandrande blodsockerfall som vacklade tillbaka mot hotellet för att ladda inför helgens höjdpunkt, mr. Eddie Izzard.
Lite piff senare vandrade vi mot tunnelbanan för att färdas mot kvällens resturang, Akkurat. Musslor är det enda rätt att äta på Akkurat, fick vi höra, och sagt och gjort satt vi alla med en varsin gryta musslor framför oss. Även denna gång undkom vi att bli besvikna, sagolikt gott var det och servicen var ypperlig även här. Akkurat är inte bara kända för sina musslor, utan även för sitt breda utbud av öl- och whiskeysorter, så till maten tog Eken, Björn och Kajsa en varsin öl och de alla hävdade att detta var mycket gott. Jag som personligen har en smula svårt för öl kan istället inflika med att det absolut inte var något fel på deras vin heller som jag intog mycket av och gärna. Björn drog också på sig några ytterligare vuxenpoäng genom att beställa in en whiskey innnan det var dags att åter bege sig mot tunnelbanan och färdas till Hovet.
När vi kommit fram behövde vi inte vänta särskillt länge förän Han gick ut på scenen. Sen gick allt ruskigt fort. Jag skrattade så jag trodde jag skulle svimma av, och flera gånger log jag så stort att kroppen automatiskt gäspade i någon slags överslagshandlng.
Efter att Eddie gått av scenen gick vi motvilligt mot utgången och som grädde på moset köpte Björn en programpåse och en t-shirt åt mig och Eken.
Alldeles tagna av framträdandet så tog vi tunnelbanan mot hotellet men stannade på vägen på BarCelona tapas & bar och beställde en varsin tortillastallrik och dryck på det, samtidigt som vi tillsammans försökte greppa helgens händelser. Somnade sedan ovaggad mellan hotellets ovanligt mjuka sängkläder.
Det var med vemod vi intog söndagens frukost och tog oss mot centralen för att bege oss hemmåt. Björn hade bokat första klass-biljetter och till detta följde en liten måltid som faktiskt var förvånandsvärt god. Eftersom vi alldeles nyss ätit frukostbuffé var det med en smula skam jag insåg att jag var den enda av oss som varit en duktig flicka och mosat i mig varje smula av matbrickan som vi fick. Med sorg i hjärtat tog vi sedan farväl av Björn och Kajsa på stationen i gävle med löfte om att inte låta det gå allt för lång tid innan vi träffas igen.
När jag läser igenom det jag nyss skrivit inser jag att jag inte alls kan få er att förstå hur fantastiskt den här helgen faktiskt har varit. Maten har varit bland det godaste vi någonsin ätit, Eddie Izzard var otroligt energisk och gjorde ett underbart framträdande och sällskapet har det minst sagt varit toppklass på! Tusen tack för den här helgen, Björn och Kajsa, detta kommer vi aldrig att glömma!
Detta blev en en otroligt lång text utan bilder, ska försöka lägga upp de få jag tagit då jag packar upp kameran. Nu vet ni i alla fall vad jag har haft för mig i helgen. På återseende.
Finn ett...
Finn ett fel.
Nu blir...
Nu blir det Eddie på hovet, mina vänner!
På väg...
På väg mot sthlm. Svinkallt och massa förseningar. Ett litet helvete skulle man kalla det. Men inget kan sänka oss för vi ska se Eddie, hurra hurra!
Moget.
Oslagbar
Nu ska jag ta och slänga ihop min klassiska måltid som jag alltid tar till då jag är ensam hemma. Fullkornscouscous, tonfisk och creme fraiche. Har ni sett vad det snöar ute förresten? Fantastiskt fint! Njut av den här tisdagen hörrni. För min skull.
Huvudvärk och soffläge
Jaha, så det är så här jag ska dö. Av hjärnblödning nerbäddad i soffan. Det kommer ta ett knappt dygn innan Eken börjar bli orolig för att jag inte svarar i telefonen, så då kommer han ringa mamma. Mamma kommer ta sig hit men dörren är låst, så då får de ringa hyresvärden och be om att få dörren öppnad, vilket kanske dröjer ytterligare några timmar. Det kommer inte finnas en chans att de kan komma i tid och rädda mig. Jag kommer till och med börja lukta. Mer än vanligt, alltså. Död. Har jag tur får de ut mig innan likmaskarna börjar frodas.
Ja, det var sådana tankar jag låg med igår och tyckte synd om mig själv. Idag har jag fortfarande huvudvärk, men idag går den att mildra med huvudvärktstabletter iallafall. Och eftersom jag fått i mig en cappuccino och en halv lussebulle så mår jag oförskämt bra vid det här laget, måste jag säga.
Känner även viss press på att bege mig ner i tvättstugan och se om det finns någon tid innan helgen, annars blir det till att ockupera mammas tvättmaskin snarast möjligast.
Goda nyheter är i alla fall att Eken antingen kommer hem inatt eller imorgon i skaplig tid. Vilken fröjd! Åker jag på en hjärnblödning när han är hemma så hinner jag åtminstone inte ligga död i mer än tre timmar, för han brukar kolla till mig efter typ var fjärde instans på WoW samtidigt som han hämtar en bulle och en kopp kaffe. Känns tryggt.
Nä, nu ska jag dra på mig lite kläder och pallra mig ut till mördarstugan och se om det finns nån ledig liten lucka. På återseende.
Nattsvammel.
Ja just. En timme efter maten kom jag på mig själv med att sukta efter något sött. Jag är bara törstig, intalade jag mig själv och svepte ett par glas vatten. Nu borde jag väl kunna sova gott. Mmm. Eken och jag la oss halvtio. En timme senare har jag fortfarande inte somnat och började känna det där lilla suget komma. Jag försökte ignorera det men suget växte till ett hunger. Och jag kan inte under några omständigheter somna om jag är hungrig.
Jag tassade försiktigt upp mot kylskåpet och försökte klura ut vad som fanns där inne, bestämde mig för att skala ett par morötter och skulle precis öppna kylskåpsdörren då jag såg att våra jävla grannar satt på balkongen mittemot igen. HELVETE! De gör inget annat än att sitta på den där balkongen. DET ÄR JU MINUSGRADER UTE FÖR I HELVETE, HÅLL ER INNE! De sitter troligen och röker, men varför inte gömma sig under köksfläkten och blossa?! Skulle jag öppna kylskåpet skulle hela vårt kök lysas upp och varje liten millimeter av mig skulle exponeras där jag stod i mitt avslöjande lilla nattlinne. Åh, jag var ju så hungrig, och vad fan gjorde de uppe vid den här tiden?! Jag började rota i blindo i vårt mörka skafferi och fick tag i ett paket russin som jag nu sitter och trycker i mig.
Jag vet att jag kommer må illa av dem men kan ändå inte sluta. Förresten är jag äckligt pigg nu. Finns inte en chans att jag kan somna nu.
Eken väckte mig vid halv tio imorse och sa att jag minsann MÅSTE gå upp. Så jag svepte täcket om mig, drog med mig en kudde och gick och la mig i soffan och somnade om där istället och sov till tolv. Eken märkte inte detta då han hade fullt upp med att levla upp sin pala. Jag har alltså bara varit vaken i tolv timmar och försker nu söva mig själv. Länge har jag försökt vända på mina dygn, men då klockan ringer är jag helt maktlös mot mina egna primitiva instinkter. Det är helt enkelt en omöjlighet att hålla sig vaken. Men min tanke är att om man ständigt pushar gränser för hur länge man är uppe och hur länge man sover borde man ju tillslut komma in i en bra dygnsrytm igen! Eller hur?! Så jag känske inte ska kämpa emot längre, utan bara go with the flow...
Nej, nu är jag spysjuk tack vare de där jävla russina, ska borsta gluggarna och göra ett nytt försök att somna in. Tack för mig.
Listan
Idag har jag kämpat mot huvudvärk och hicka. Tog en väldigt kort promenad med Eken för att få lite friskluft, sen drog vi och handlande. Rörde ihop pasta och köttfärssås till lunch och gjorde sedan en slags baconröra med ris till middag. Fick till det mesta riktigt bra, dock blev baconröran lite salt, då jag hade både fetaost och köttbuljong i, och så baconet på det då så klart. Meeen, det gick i och Eken fick lite matlådor att ha med sig i veckan. Hela dagen har jag gått och mått dåligt över hur stökigt det är här och mummlat att imorgon ska jag städa, men så här på kvällssidan flög det fan i mig och jag körde en diskmaskin och städade tvrummet. Så nu sitter jag här i soffan med tända ljus, enya skönsjungandes ur högtalarna och en kopp chai-te, samtidigt som jag gör mitt bästa för att inte tänka på röran i de andra rummen.
Åh, sen vill jag gratta Ekens syster som fyller år idag och Eken som dingade level 80 med sin pala idag. Stor dag för dem båda!
Men det är inte därför jag skriver. Utan jag tänker göra en lista på vad jag ska ta tag i denna vecka, så att både jag och ni kan hålla koll på det. Men mest jag.
- Ringa arbetsförmedlingen och fråga om lite grejer.
- Bära ner madrass i förådet och bära upp julgrejer.
- Slå in de sista paketen
- Pallra mig till Ljusdal för att inhandla lite smågrejer.
- Städa de övriga rummen.
- Boka tvättid och tvätta inför helgen.
- Åka till sthlm i helgen OCH SE EDDIE IZZARD. Yeah, you heard me!
Eh, så, japp. Det är väl det jag ska göra. Känns helt okej, faktiskt. Då vet vi, okej? Hörs.
Julkort klara.
Sådärja. Nu är julkorten skrivna. Får ni inget beror det på att jag hade (har) en sån jävla hicka att texten är så gott som oläslig. Så nu håller vi tummarna för att brevbärarna är ett gäng kluriga jävlar som lyckas tyda det här! Glad Lucia på er!
En frostbild.
Tvångsinlägg.
Jodå, igår och idag har bestått av julmat. Först på hotellet sen med Ekens chef. Är redan lite less faktiskt, men är ju 12 dagar kvar till julafton så till dess ska man väl ha hunnit bli lite sugen igen! Känner dock att det skulle vara bra och investera i ett par gympaskor för julklappspengarna. Om man inte super upp dem på juldagen d.v.s.
Detta är återigen ett tvångsinlägg, är trött och slut och ska härda ut de här timmarna innan det är dags att krypa ner i sängen. Livet är hårt mot de hårda, det ska ni veta, mina vänner!
JAG LOVAR!
Hemma igen.
Nu befinner jag mig åter i lägenheten och väntar på att mitt värddjur ska komma hem. Innan jag åkte hem så hjälpte jag mamma att göra jul hemma och bar upp lite grejer på vinden. Nu har jag iallafall lyckats ta reda på disken, stadat lite och tagit en dusch.
Är sugen på att sätta mig och trixa med lite bilder och ta en cappuccino, men det kanske inte är det smartaste då jag känner mig lite trött och då det snart är dags att krypa ner mellan lakanen. Dock är jag jävligt hungrig så det kanske blir ett glas juice och en korv med bröd framför tvn först. Bloggen kanske inte har varit så givande idag men julglädjen har fan blomstrat! Ta del!
Inte på latsidan.
En flitig dag.
I dag skulle jag ju egentligen ha åkt hem, men så slog det mig att jag har det stökigt hemma och det fick mig att stanna kvar ännu en natt. Imorgon ska jag pynta granen här hemma hos mamma sen drar jag hem för att försöka rusta upp mitt egna lilla råttbo, som jag lämnade helt utan eftertanke i söndags. Jag drog förvisso ut alla sladdar, men disk och sopor fick ligga kvar och jag förväntar mig en rätt mustig odör då jag återvänder hem.
Vad jag ska göra nu? Surfa lite... I SÄNGEN!
You liked my legs, I liked your moves.
Vad jag ska göra nu? Nja, fortsätta surfa och nöta ännu mer på Shakiras Did it again. Helt okej sätt att kurera sig på faktiskt.
"Ja, det...
"Ja, det vore ju jävligt typiskt!" var min första tanke, men sen slog det mig att annonsen var längst ner på sista sidan! HAHA! Har man lurat döden än en gång.
Fortfarande ingen...
Fortfarande ingen tur med kameran... Men jävlar vad surfar! I SÄNGEN! Kollar på småstadsliv 2, fnissigt värre! God afton på er!
Mammas dator.
Min mamma fick en laptop för ett tag sen. En modern, ny sak som jag är fruktansvärt avundsjuk på. Grejen är att jag är nyttjar den oerhört mycket när jag är här, att jag troligen kommer drabbas av livshotande abstinens då jag kommer hem igen. Bara en sån sak som att kunna sitta i sängen med datorn!!! Hur bra är inte det?! Jag har länge predikat om att man inte ska ha nån tv i sovrummet, för man ska inte utsättas för strålning då man sover, och detta står jag fast vid. Men inatt ska jag ligga nerbäddat med denna fantastiska manick i knät och kolla på massa kanal5 play och riktigt suga i mig strålning. En grej jag stör mig på är dock att den har en inbygd kamera som jag inte kommer åt. Funkar via msn, men går inte att ta sig in på annars. Jag som ville ta en spexig bild och lägga upp så ni kunde se hur bra jag har det i detta nu, men detta tycks vara omöjligt. Litet minus. Litet, litet. Men i det stora hela är jag hänförd.
Åh, förut hade Eken en laptop, men jag förstod inte det fina med det då. Jag var så dum! Förvisso hade vi inte trådlöst internet då, vilket tar bort lite av finesserna, men ändå. Han sålde den, och jag hindrade honom inte, tvärt om. JAG HEJADE PÅ! För då tyckte jag tydligen att laptops var skit, och att stationära was the shit. Hehe, såg ni det roliga i det där? Skitsamma, jag har tillgång till mammas dator nu och ska suga på den här karamellen tills jag sätter i halsen. På återseende.
(Här hade jag haft en spexig bild om jag haft tillgång till det. Otur.)
Sover i...
Sover i gamla flickrummet inatt. Mamma har bäddat med de mjukaste sängkläderna åt mig! Detta blir toppen!
Hur jag har det just nu.
Okej, jag har ännu inte fått tillbaka min blogglust, därför kommer jag fortsätta med att tvångsförlösa minst ett inlägg per dag. Dessa kan därför helt uppenbart vara lite bristande rent kvalitetsmässigt, men jag ber er ha överseende med detta.
Men jag vill ge er en liten inblick i mitt liv just nu, så ni får en liten bakgrund till min frånvaro. Vi kör en punklista tycker jag.
* Fortfarande arbetslös. Hade ett möte med arbetsförmedlingen om att få ett litet stöd i min arbetslöshet, någonstans mellan två och tretusen i månaden så de att jag skulle få så länge jag inte jobbade mer än ca 3 gånger i veckan. Det mötet var i torsdags och jag har sedan dess blivit ombedd att jobba på hotellet två gånger, från att gått hemma och inte fått jobbat ett skit i tre månader. Någon som ser ironin i detta?
* Samantha har lämnat mig och åkt till Istanbul. Jag fäller dock inga tårar över detta då jag vet att hon kommer återvända till jul. Mycket vin har förtärts och min kropp gör sitt bästa för att återhämta sig från detta.
* Min kropp mår inge bra alls. Vin och brist på friskluft och motion har fått mig att bli så där konstant trött jag var förut. Jag insåg inte vilken inverkan mina blygsamma försökt till en sundare livsstil hade på mig förän jag la av med den. Mitt imunförsvar har också tagit semester vilket gör att jag sitter här istället för att fira svärmors födelsedag. Imorgon ska jag dock vira in mig i massor av kläder och bege mig ut på en promenad, jag skall bättra mig.
*Eken har precis lämnat mig ännu en vecka för jobb, men förhoppningsvis blir detta sista veckan han jobbar borta. Jag tänker nyttja denna vecka till att vistas en hel del hos min mor och kanske hjälpa henne lite med julpyntet. Hör du det, mamma? Jag kommer hem!
*Ikväll ska jag jobba igen, något som känns jobbigt eftersom jag är så jävla hänging, men ändå så jävla härligt. Det lyckorus som infann sig då jag jobbat klart i torsdags var inte av denna värld. Hurra för sysselsättning och att känna sig användbar!
Ja, men det är väl så jag har det. Ungefär. Så nu vet ni. Tack.
Phänite och jag hade en liten fotosession då hon var hemma. Bild tagen af mig.
Confessions of a bad blogger.
Ja men hallå. Jag mår lite dåligt över min vanskötsel gällande bloggen. I'm a bad blogger, helt enkelt. Det jävliga är att jag nu har kopplat in min dator i tvn, så det bli ofta att jag kommer av mig och kollar på tv istället för att sitta vid datorn. TOKIGT VA?!
Nåväl, slänger upp lite bilder på när Hempa och Jörgen var här och sjöng lite lips. Jag vill avsluta med att säga att man jazzar loss allra bäst i hatt, så pröva det. Please drink responsibly.
Underbar kväll!
Jahapp, fick tag i vad jag ansåg var den bästa julklappen till Eken eftersom jag hört honom uttrycka att han önskar sig just en sådan. Hittar den, köper den, skickar mess till svärmor för att varna om vad jag köpt så att hon inte råkar köpa en likadan, får mess tillbaka när jag just lyckats slå in den stora faan att hon köpt en likadan två dagar tidigare. Satan. Då blir det till att reklamera. Köpte tre andra grejer också, så får se om jag byter ut den där mot något eller om han får nöja sig med de andra grejerna.
Hur som helst har jag just jobbat klart. 170 gamar, som min arbetskollega kallade dem, har jag diskat upp efter. Ett litet helvete kan man kalla det, men jag trivdes som fisken i diskvattnet, skulle man kunna säga. Det var underbart att få bidra lite igen. Dock märktes det att jag varit borta ett tag då jag stod och skulle göra mackor och skar upp mitt finger fullständigt. Blodet forsade och jag skrek, chefen satte på ett plåster och sen var det inget mer med det. Kändes som att jag gick miste om lite sympati där.
Jag vill bara meddela att jag känner mig ovanligt lycklig ikväll! Eken har kommit hem, imorgon väntar julbak och julmustdrickande, samt pyntning av gran. Jag har fått jobbat av mig på mitt oerhört älskade extrajobb, duschat av mig och har precis tagit ett av mina nyinköpta, växtbaserade sömnpiller. Life is good as they say, and so is your mother. God kväll!
Ikväll kommer...
Ikväll kommer Eken hem, och mina nätter på soffan är över! Följ bara stjärnan, min älskade!
en liten update
Hur som haver ska jag även rota runt efter nån slags julklapp åt Eken. Han är så jävla jobbig att ha och göra med kring jul. Då jag frågar honom vad han vill ha svarar han att han inte vet, men han kontrar inte med ett: jag vill inte ha något alls, eller ett: en snäll flickvän. Detta hade gjort att jag kunnat köpa i princip vad som helst eftersom han inte riktigt bryr sig. Men nej, han säger bara att han inte vet, men man ser ändå att han hoppas på att han ska få nått riktigt jävla fint. Jobbigt det där.
Nåväl, snart anländer mor. På återseende.
Här har...
Här har man sömnproblem och kan inte låta bli en cappuccino så här på kvällen. Klurigt, Sanna. Klurigt.
