Idag var jag SJUKT nära att gå in på bloggen på jobbet, men fick kalla fötter och började googla bilder på skönhetsopererade brudar istället.
Lunchen börjar bli lite utav ett ångestmoment nu för tiden. Eller nej, inte riktigt, men om en vecka är det säkert det om jag inte gör något åt det. Det är nämligen så att jag böjar lessna på couscous och bönor i matlådan dag ut och dag in, vilket gör att jag söker tröst i kakorna som bjuds istället. Dessutom har man lite press på sig att gå ut och gå, vilket är jättemysigt 3/4 av rundan. Den sista biten vill jag kräkas, för att sedan krypa ihop i fosterställning och invänta den förlösande befrielsen att få döden dö. Ska nog gå åt andra hållet imorgon och hoppas på att detta på något vis hjälper.

Ännu ett tvångsinlägg från min sida, bättring lovas, kan dock inte svara på när.
På återseende.