Sjukligt.

Hej, det är jag igen.
När jag vaknade imorse fanns det ingen hejd på hur synd jag tyckte om mig själv så jag somnade väl om cirka fem, sex gånger innan jag insåg att det var dags att släpa mig upp. Efter det har jag gått och hostat och samlat mig mentalt inför bildredigering. Det går väl sådär.
Just som jag trodde att allt hopp var ute för mig dök värden upp likt en hjälte på en vit springare, dock rörde det sig bara om en skåning på en svart Monark, med en välbehövd Subway-macka.
Denna intogs samtidigt som ett avsnitt Desperate Housewives och gav mig tillräckligt med energi till att diska i tacksamhetsskuld och föra över bilderna till datorn. Redigeringen då? Det tar vi tag i vilken sekund som helst nu, jag lovar. Tills dess tänker jag begrava mig i min sjal och i självömkan.'
Hej så länge.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0