Ett bakslag.

Vänner. Jag befinner mig fortfarande ute i fält. Många fina foton har tagits, mycket skratt har det blivit och dagarna har inte varit annat än helt fantastiskt jävla ljuvliga. Glass har avnjutits i solsken, människor har analyserats och det har dansats en hel del på rosor.
Men för att man ska uppskatta livets kyssar i panna så krävs en och annan örfil också, vilket jag åkte på igårkväll. I form av en förkyldning.
Halsen är raspig, huvudet tungt och ögonen är blöta. Detta var förvisso väntat då jag länge korsat opåverkad mellan diverse virus och otäckheter, men nog är det lika krävande för det.
Naturligtvis lyser solen hånfullt utanför, men jag väljer likväl att ligga i soffan för att kolla på Family Guy och spela tv-spel.
Nu ska jag ta mig en kopp kaffe (Agnes, jag lovar dig en ordentlig jävla kaffe-bjudning när jag kommer hem! Allt ska ställas till rätta!) och försöka vinna sympatier. På återseende, mina kära.


En bild från i fredags, där man nästa kan tro att jag kände detta på mig.



Kommentarer
Postat av: Agnes

Jamen du det hoppas jag! Krya på dig skrotfis! Kom hem snart

2012-04-15 @ 13:43:14
Postat av: Sanna svarar Agnes

Kollar resor i detta nu, Agnes!!!

2012-04-17 @ 20:47:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0