När dagen bjöd på solsken begav sig Phäntie och jag till beachen. Förhållandena var perfekta; stadig sol samt svalkande vindar, så vi njöt i fulla drag. Med oss hade vi beach-amigon och ett glatt humör!
Tre och en halv timme tyckte vi räckte, då vi anser oss ha tagit lärdom av den förra strandmissen. Solskydd var dock överskattat då vi inte låg så länge, och solen är ju inte lika stark i augusti som i slutet på juni...
Men, återigen blev vi lurade, ty jag kom hem med ett sannerligen rödflammigt ansikte och Samantha har rapporterat in liknande symtom. Vi anser oss ändå gjort framsteg då vi inte brände hela kroppen denna gång, utan bara våra paranta anleten.
Jag som är en klurig liten människa löste dock det hela med att täcka rödheten med lite solpuder, och vips har jag gått från kräfta till solbränd babe. Tummen upp.