Ett smakfullt dietslut.
Jag och Linnea gick igenom en lågkaloridiet som varande i 11 dagar under september månad. Anledningen var att vi skriver en C-uppsats som har med ämnet att göra och ville se vad det hela gick ut på. 800-900 kcal per dag var allt vi fick inta och det via såna där klassiska soppor och bars. Vi hittade även en "pastarätt" som var helt acceptabel som måltidsersättare, så det gick ingen större nöd på oss.
Det vi dock drabbades av var ett enormt sug efter att få äta något friskt, som morötter, eller det Linnea helst av allt ville ha- sockerärtor.
Så lyckan var stor när vi satte tänderna i den första grönsaken när dieten var över. Vi uppmanades att inte börja med normal kost direkt, utan att byta ut en måltid i taget och sakta fasa ut dieten. Vår handledare rekommenderade oss av förklarliga skäl att börja med att byta ut frukosten, vilket nog hade varit klokast, men vi kände för en kräftskiva.
Sagt och gjort!
Linnea var värdinna, en utmärkt sådan, och vi hjälptes alla ihop att plocka ihop det minst sagt generösa utbudet av föda. Två olika pajer, bröd, härliga pajer, en frodig sallad, chili cheese (det är klart det ska var chili cheese på en kräftskiva), oliver o.s.v. o.s.v. o.s.v. Kräftor och räkor säger sig självt.
Och en rabarbermojito to die for, gjord på Linneas egengjorda rabarbersaft. Så god att man ville gråta en skvätt.
Mer då? Jo, snygga brudar, så klart.
Jag var också rätt piffig, nydietad och allt, men det har jag inte bild på så ni får helt enkelt lita på mig i den frågan. Och på tal om sötsaker så glömde jag även att ta kort på efterrätten som var en utmärkt krona på verket. Men det känns sunt att lämna lite åt fantasin också.
Ännu en väldigt fint kväll att trä på livspärlbandet.
Kommentarer
Trackback
