Just ja, jag glömde ju att berätta om kosläppet!

Jag var ju på ett en tidigare sommar också, men det var ju inte så himla party. Det ska dock understrykas att jag inte är den som förvägrar något en andra chans, så den här gången slet jag med mig Andreas, Angelica, Anton och Anna och provade mig på eventet på nytt.

Det var Linneas far som stod för gård och kossor, och Linnea hade utlovat euforiska kor samt mjölk och bulle så det var inget tvivel om saken att vi skulle bege oss dit.

Angelica och Anton var minst sagt skeptiska inför händelsen då de inte såg tjusningen med att iaktta kreatur, men Anna och Andreas var pepp. Och jag med, naturligtvis.

 

Det var fint uppstyrt, en tjusig gård och snälla, sällskapliga kossor som man fick gå in och klappa på innan det var dags för dem att springa ut på grönbetet. Det var med skräckblandad förtjusning vi gick in till dem (Angelica och Anton stannade utför, ty de är stadsbor) och sedan var det en ständigt kamp att försöka förhindra att en själv eller ens kläder sögs in i kokäftar med hjälp av deras sanslöst långa och slemmiga tungor.

Vi överlevde dock även detta och tog sedan ut för att se över själva utrusningen.

 

 

Och det är ju faktiskt alltid en fröjd att iaktta ren lycka i ett sådant idylliskt sceneri. Jag blev dock lite bekymdrad över kossornas komfort med tanke på deras juver och började skissa en idé för en slags sport-bh för dem att bruka vid just de här tillställningarna. Jag återkommer när jag har en bra lösning.

 

Det stångades och hoppades en massa och till och med Angelica och Anton drog på smilbanden ett par, tre gånger. Kossorna var också tillmötesgående och stannade upp i krumsprången för att ta några vändor längst med stängslet som för att ge oss betraktare en närmare titt. De kunde helt enkelt det där med showbiz.

Så vad ska vi ha för slutkläm här då? Typ: Kosläpp - ba göre!!!