Att nära den lilla pojken.
Den här pojkvännen jag hittade för snart ett år sedan är bra härlig ändå. Så praktisk. Bra till det mesta, måste jag säga. Visst, han har en förmåga att göda mig och göra mig träningsskygg, men i övrigt så är han bra.
Han passar liksom lika bra till soffmys som att ta sig ut på äventyr med. Men nu har han fått för sig att prova livet som barchef, vilket kommer innebära mindre tid till allt det ovanstående (kanske, kanske positivt för min kroppsform, men vi får se) vilket gör att man måste ta till vara på de fria stunderna. Så när en ledig eftermiddag gavs igår så tog vi den.
Musslor och biobesök fick det bli.
Förresten har ni sett nått blekare vin? Va?! Trodde ta mig tusan att jag fick in vatten. Men gott var det.
En liten förrätt som bestod av vansinnesgoda vitlöksbröd också, sen satt vi båda och pustade av sån där otäck mättnad.
Sedan var det läge för bion. Jurassic World. 3D och allt.
Jag sneglade mycket på Andreas under filmen, tänkte att jag under det här förhållandet ändå lyckats bra att vid jämna mellanrum nära den lilla pojken i honom. Sånt som ljus på födelsedagstårta, gömda påskägg med små presenter i, tv-spel och nu en dinosauriefilm med specialeffekter. VA?! Ja, jag är på nytt på väg mot min sanna roll här i livet- Den perfekta flickvännen.
Även jag tyckte att filmen var lite spännande. Satt och grävde in naglarna i Andreas och kämpade emot en gråtattack när t-rex visades (?! Jättekonstigt ju?! Jag har ingen egentlig relation till t-rex, tror inte ens att jag sett hela Jurassic Park, men så framhävdes det som något maffigt och jag blev tjock i halsen och började kämpa mot tårarna?) men jag såg det ändå som att det var främst för den lilla Andreas i den där långa manskroppen som vi satt där och kollade på dessa förhistoriska reptiler.
När vi vandrade från den mörka salongen, ut i den ljusa och svala sommarnatten, hand i hand så frågade jag honom vad han tyckte.
"Nja, lite halvtama 3D-effekter, det känns som att de hade kunnat få till det bättre. Texten var ju skitdryg att försöka hålla koll på, den fick man ju ignorera. Men helt okej."
Först blev jag lite snopen, aningen besviken, men sen drogs min hals ihop på nytt och ögonen tårades. Den lilla Andreas måste vara väldigt svag där inne. Han kanske inte nådde fram och därför gick miste om alla flygödlor och raptorer. Fick han ens smaka biosnackset?! Åh, lilla vän, jag ska rädda dig. Med kärlek, massa ljus på födelsedagstårtan och kanske lite lazerdome. En vacker dag ska du få frodas <3
Kommentarer
Trackback
