En av ädelstenarna i mitt liv.
Den här donnan alltså. Vilken liten ädelsten! Tyvärr är det ju sällan vi ses nu för tiden, därför måste man vårda tillfällena som ges ömt.
Som jag nämnde i förra inlägget var vi ju ner till Järvsö och då hon spenderar större delen av den här sommaren i Hälsingland var det dags att passa på. Vi möttes på Condis för öl och prat.
Andreas träffade en kollega då Condis ju är hans gamla arbetsplats och de föll bort efter en stund för att spela biljard.
Tungan rätt i mun och allt det där...
Jag och Mickis fick också feeling efter några öl och gav oss på dartspel och fotbollsspel. Eftersom jag inte hade en endaste jävla aning om hur man hanterar någon av sporterna så blev det väldigt skillda resultat- ibland briljerade jag och ibland höll jag på att sticka ut ögonen på mig själv med pilarna. Jag lyckades även skrämma ett barn som valde att iaktta fotbollsspelandet för en stund när jag skrek i vrede över ett självmål.
Kul hade vi och timmarna gick alldeles för fort, för helt plötsligt virvlade hon ut genom dörren för att hinna med tåget och jag fick bita mig i läppen och blinka några gånger för att inte bli visa mig allt för blödig.
Löften om att ses snart igen avlades och som tur är står ju vår nästa Järvsöresa från dörren. Då får det minsann bli lite mer kvalitétstid.
Kommentarer
Trackback
