Men. Låt oss vara realistiska.

 

Det är ju faktiskt äckligt jävla svinvarmt från och till. Man måste få säga det med. När man vaknar råblöt mitt i natten och verkligen inte vet var man ska ta vägen. När man duschar iskallt för att frysa och tio minuter senare ligga och flåsa av värmeslag igen. När man omöjligt kan hinna med att hålla en jämn vätskenivå eftersom transpireringen ligger sju steg före vattenintaget. 

 

Det är inte gemytligt.

 

Hettan äter mig. Bit för bit bryter den ner mitt psyke och jag kan inte göra annat än att krampaktigt hålla min lilla handfläkt framför ansiktet och söka mig till skuggplatser.

Dagtid när man har tid att sola - visst! Älskade värme! 

Men så fort tanken är att man ska prestera på något vis eller kanske vara social - skjut mig, för satan. Jag skulle vara trevlig och älskvärd under ett möte idag, men fick börja med att knuffa den stackars varelsen ur vägen när denne ville mötas i en kram och skrika "VAR FINNS SKUGGA, VI MÅSTE HITTA SKUGGA!!"

Ja, jag skulle gärna hålla ett fungerande samtal med någon, men tyvärr så har jag fullt upp med att känna mig motbjudande. Dessutom gör vätskebristen att man omöjligt kan hänga med i någon slags tankekedja och jag uttrycker mig mest med halva meningar och fadda, menlösa gester.

Min hy vet inte vad som händer. Det förstår inte hur den ska hantera att aldrig få vila. Den besitter en glans som är x antal nivåer förbi "lyster".

Jag är i fysisk och psykisk obalans, helt enkelt.

Och åter till sömnen, eller avsaknaden av den kanske. När man vaknar en gång i timmen, inlindad i blöta lakan och med håret slickat mot ansiktet. Hur man än gör så kommer man inte undan det kvävande gradantalet. Det lila ljuset i rummet som natten tillhandahåller står för svalka, men dessa nätter är det skimret en ren och skär lögn. LÖGN. 

 

Pjuh. Tack. Det där bara måste sägas. För vi tänker det allihopa, visst gör vi? Men man får helst inte klaga. Inte i kalla Sverige, vädergudarna kan lyssna och straffa vår otacksamhet. Här däremot är vi trygga.

Och nu när detta är på bordet så kan vi börja njuta av värmen igen. Likt åska behövdes det en rejäl urladdning. Imorgon ska jag ta på mig nått svalt och fint och bara ha en sjukt najs dag. 

Ha det fint och så ses vi här nästa gång när det har regnat två veckor i rad och vi vill spy på den där vidriga vätan och är villiga att offra en arm eller två bara för att få tillbaka solen. Hej så länge.