Stannar du ibland som jag upp och frågar dig själv: Har jag gått på folkhögskola? Lugn, det finns frågor du kan ställa dig för att kontrollera detta.

 

* Känns din personliga hygien som något oerhört krävande moment i vardagen? Glömmer du ibland duscha? Ramlar du ibland när du bär shorts för att din kroppsbehåring gör att du haka fast i dig själv? Detta är ett starkt tecken, då alla dofter som finns i de folkhögskoliksa lokalerna gör att man lätt glömmer bort sin egen odör. Fett hår är även sjukt mycket folkhögskolecredd och använder du någon sort av hårborttagning så är det ett tecken på att du inte hör hemma i flocken och du kan därför lätt stötas ut.

 

På folkhögskolan finns inga gränser mellan dig och dina studiekamrater. Likt en apflock så visar ni erat gillande genom konstant beröring. Detta trots den ovanstående punkten angående hygien. 

 

* Är din glädje helt opropertionelig till grundorsaken? Märker du att andra kollar snett när du vrålar rakt ut över att hitta en tjuga i soffan? Börjar du gråta över att någon inte orkar resten av sin strips och undrar om du vill ha? 

Livet på Folkis är hårt. Här gäller det att ta vara på de små glädjeämnena som bjuds. Du kanske får en teckning av en kompis som kan täcka lite av den där märkliga tapeten inne på rummet, klart sådant berör. Och den där tjugan kan du få två toppar för på Erikshjälpen, oh happy day!

 

Ja, folkhögskolan är inget för ensamvargen. Här är delad glädje dubbel glädje och jävlar om du hellre låser in dig på rummet för att se en gammal disneyfilm eller dylikt. Kommunaltrafik och samåkning är dessutom the shit for real.

 

Detta är bara ett litet utdrag ur min bok "Livet på Folkis, där alla får vara med bara inte du verkar vara en sådan som inte accepterar alla och bryr dig om sånt som hygien och hela kläder".

 

Du sitter och stirrar med öppen mun på skärmen. "Ja, jävlar!" tänker du. "Jag har alltså gått på folkhögskola! Men jag minns inget av mina studier...". Detta är också fullt normalt. På folkhögskola lärs oftast inget av påtagligt värde ut. Dessutom prioriterar du helt andra saker än att lära dig teori. Man går på känsla, lär sig livet och kärlek.  

Så att du luktar lite, inte tvekar inför att dela mat eller dryck med någon och inte knackar innan du hälsar på så är det okej. Du är ett barn av Folkis.