Jag tar en stund till att minnas tillbaka till de sista dygnen i Forsa. 

 

Alla kartongerna som stod uppradade väntades på att bli utflyttade.

 

 

 

 

Fultavlan som hängdes upp på nytt.

 

 

 

Alla pojkar som lämnades förtvivlade med våta ögon och tunga bröstkorgar.

 

 

Läraren Erik som jävlats med oss hela året och som alltid kommer finnas kvar i våra hjärtan.

 

 

Att få ett sista REJÄLT straff av Henka.

 

 

Panik i insikten att inte längre få bo några få steg ifrån dem som kommit att betyda så himla mycket för mig.

 

Bild: Anton Linné