Jag har återvänt till internatet och Loftet. Började med att dricka kaffe och skratta hysteriskt med brudarna som jag faktiskt saknat en himla massa. Nu har jag duschat, kokat te och packat upp väskan.

Det är inte fy skam att vara tillbaka, det är faktiskt inte det.

Under den sista veckan av lovet så satt jag inne i lägenheten vid datorn. Det var allt jag gjorde vilket ledde till att min förmåga att bli aningen hemtam blomstrade. Jag fick kallsvettningar så fort Eken nämnde den yttre världen och tanken på att börja vårterminen var fruktansvärt obekväm. Jag blev rent av förbannad.

NEJ. sa jag bestämt inom mig. Jag tänker inte börja igen, fortsatte jag trotsigt. Vårterminen kan fara åt helvete, jag gör väl som jag vill. Hehehe, som om jag skulle åka härifrån nu. HA!

Meeen så skjutsade Eken mig till Gävle där jag mötte upp Agnes och Angélic, och här är jag nu. Har tagit med mig musik också. Har det riktigt mysigt. Faktiskt. Bara Hovgården och Eken som fattas.