Att vara tacksam för vetekudden.

Jag mår piss, mina vänner. Vetekudden är min bästa vän och jag ligger och svär under täcket inne på mitt rum i väntan på bättre tider. Ja, detta är ett sympatisöksinlägg, ni har sett dem förut och vet vad ni ska göra.
Tack på förhand.
PS. skickar med en låt också från den tiden då Madonna kunde sin sak. Ds.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0