Käraste, jag skriver i viss förvirring, timmarna vandrar iväg och snart har denna torsdag övergått till fredag. Jag hinner inte med längre. Tiden sipprar iväg mellan mina krampaktigt knutna händer och jag kan inte annat än att med tårfyllda ögon se på medan min ungdom flyr med den.

Annars då? Jovars, är typ snart klart med ramen vi pysslar med, har målat den svart och så. Håller även på att lära oss mer om Lightroom, men det kanske jag redan sagt, asså jag vet inte. Imorgon så ska vi göra det sista på ramen och ta kompisporträtt, ska bli sjukt fett kul! <3

Det är även då min älskade kommer för att hämta hem mig. Han har haft det svårt med flyttens tunga börda på sina axlar. Jag har lidit med honom på distans, plågad av att jag inte kunnat finnas där för honom. Men imorgon klockan 14 så ska vi åter förenas och i och med detta kommer vårt inre, nersmutsat av sorg, att renas och blomstra på nytt.

Även det ska bli fett skoj.

Nu ska jag rida ut mitt sockerrus och somna till Family Guy. På återseende.

Btw så går jag snart fucking mental över det faktum att radbrytningarna ignoreras i mina inlägg. Inte. Okej.