Jag har börjat syna Eken. Han har fram tills idag manipulerat mig hur som helst utan att jag har haft en aning om det.
När jag ber honom om att ta disken så säger han "snart..." för då vet han att jag börjar med den. När jag stått och skramlat i en evighet och bara har två tallrikar kvar släntrar han in i köket och tittar på mig med tillgjorda hundvalpsögon; "määnårå, jag skulle ju göra det där jag!".
Idag så sa han lite panikartat (då vi åker till varberg imorgon) "Vi skulle ha tvättat innan vi åker, finns det tvättid idag tror du?!". För det första åker han på jobb vid lunch idag, så det finns ingen chans att han skulle behöva tvätta då, dessutom ville han få mig att springa ner och kolla om det fanns tid.
MEN NU JÄVLAR! Jag har insett vad så pågår, och har pågått i snart fyra år nu. Jag har dansat efter hans pipa utan att ifrågasätta det minsta, men nu jävlar tar violinisten själv över och nej, inte slutar hon sin dans förrän allesammans faller döda! (Här hänvisar jag till hårgalåten, för er som inte hört den.)
Mitt i detta så börjar jag undra hur det kommer sig män generellt är så bra på att undkomma husliga sysslor, trots att det är så mycket tjafs om att det minsann ska vara jämnställt. Är det så att de inte förväntas hjälpa till att de redan i barndomen glider på en räkmacka och får gå upp och spela tv-spel medan systrarna och mamma plockar undan? Nej, så kan det väl inte vara. Eller? Kanske föds alla män med en slags alternativ silversked i munnen som gör att de kommer undan med sånt här eftersom vi ännu inte har lyckats bli helt jämnställda. Att städa och laga mat kanske ännu ses "kvinnogöra".
Hur som helst vill jag klargöra detta:

DET ÄR FARLIGT ATT SPRINGA MED SKEDAR I MUNNEN, EKEN, HÖR DU DET?!
Det kan sluta VÄLDIGT illa.