Fick med mig Eken på promenad igår. Vi tog med oss Valle, som blir väldigt högljudd när han möter folk och reser ragg, vilket är rätt typiska drag för en väldigt aggressiv hund. I skogen mötte vi tre äldre människor som haltade fram med käppar och dylikt, och där står jag och kämpar som en tok för att hålla tillbaka Valle som näst intill morrar och har rest ragg. Frasen "Han vill bara hälsa" är inte så förtroende ingivande i det ögonblicket. Resten av promenaden gick hyffsat, vi konstaterade även att Valle vill fram och bråka med småhundar men så fort vi kom fram till nån som var bråkdelen större än honom så ville han förbi så fort som möjlligt. Fegt? Ja. Smart? Ja.
Nog om hunden.
Det jobbigaste var att jag la i mina inläggsulor i ett par lite större stövlar. Detta resulterade i ett par groteska blåsor på mina hälar.
Tog kort med webkameran, så man kanske inte ser så värst mycket, men det känns ganska jävla mycket kan jag säga. Äckligt? Ja. Är Eken den som skrattar sist? Ja.