Idag så sprang jag och Thomas i affärer i jakt på en present till Eken. Vi var och letade igår också, men då blev det mest att jag hjälpte Thomas med att hitta kläder, samt att jag köpte ett par skor åt mig själv. Idag shoppade Thomas loss igen och jag hittade ett par byxor och ett armband, men också en liten gåva till Eken, gott så.
Men det jag är mest nöjd med är mina byxor. VILKA BYXOR SEN! 199 spänn, klart och betalt. SÅ BEKVÄMA! De är mycket lika ett par andra jag hade och älskade som mitt eget barn, men dessa gick sönder och sorgen över detta var obeskrivlig. MEN NU HAR JAG ALLTSÅ HITTAT ERSÄTTAREN! De här är nästan snäppet bättre än de andra byxorna, och det är inte att säga lite. Sanna-byxor.
Men nu kommer problemet. Då jag kommit hem och prövat dem så kände jag gränslöslycka, men så smått började lite ångest smyga sig på. Jag vill ha dem jämt, men det kan jag ju inte. De måste ju tvättas någon gång också. Och tänk om de går sönder? Ska jag köpa fler av den här modellen? I samma färg? Två, tre stycken? Jag kanske inte borde använda dem, jag kanske borde spara dem lite? Inte nöta på dem? De är kanske lite väl våriga för att börja använda nu? Kommer folk tycka att jag är konstig om jag använder dem redan nu? Kommer jag tröttna på dem?
Åh, stackars mig, aldrig får det vara bra.

Die Pantz...