Nej, det här är inte ett gammalt inlägg.

Okej, nu närmar sig helgen sitt slut, och jag börjar känna mig något återställd efter mina intensiva arbetsdagar. Men vet ni vad jag gjorde imorse då? Jo, jag beslutade mig för att ge mig ut och promenera i rask takt, och kolla hur pass korrekt min iPod+-grej var. 4,1 km gick jag enligt den och Tiger Woods gratulerade mig även till min snabbaste mile so far. Tack Tiger, du är förlåten. Eftersom det inte var allt för längesen jag skötte min kost och motion (tänkte jag då..) så borde det gå ganska lätt med den nätta streckan. Varmt, svettigt och fruktansvärt jobbigt var vad det var, och under hela streckan så förbannade jag mig själv över hur dum jag var som utsatte mig själv för något dylikt.
Men.
Det måste göras. Ni läser nu en blogg, vars författare skall råda bot mot sitt osunda leverne. Inte som våra nyinflyttade grannar som sitter och skriker och super på andra sidan gården, PÅ EN SÖNDAG, vart är världen på väg? En sak som sätter spjälsängar i hjulen åt mig är ju att det står så mycket roligt på schemat den kommande tiden, vilket gör avhållsamhet från god mat och rusdryck mer eller mindre en omöjlighet. Så jag ser detta som en lite mjukstart. MEN DET VAR VÄL ETT JÄVLA LIV PÅ GRANNARNA. Hur som helst har jag en liten plan om matdagbok, så jag funderar på att starta en liten systerblogg till denna enbart för mig själv, då jag vet att det är mycket troligare att jag fyller i en sådan på regelbunden basis än att jag fyller i en vanlig bok. I den bloggen ska jag fylla i precis vad jag äter och även planera en sundare kost. Kanske även fylla i mina försynta försök till motion.
Anledningen till detta hälso-ryck är att jag efter mina jobbveckor gått ner till en vikt jag inte varit i på länge, och känner nu att det kan vara värt ett försök att stanna här samt bygga lite muskler och få upp en slags kondition.
Vad tror ni? Är detta den verkliga livsändrar dagen? Söndagen den 18/7-10. Ja, det tror jag nog.
Nu ska jag ta mig lite marängsviss och kolla på tv, ty jag sa ju trots allt mjukstart.
På återseende.



Kanske att även jag kommer kunna bära en kroppstrumpa som denna med huvudet högt en vacker dag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0