Jag har haft ett helvete inatt.
Igår kväll läste jag i en iform-tidning att man sov bäst om man sov själv. Herre gud, tänkte jag, hur många skilsmässor har den här tidningen bidragit till nu då? Jaja, vi har ju i alla fall skaffat en större säng nu så vi sover väl bättre än förr utan att ha separata sovrum. Jag slog ihop tidningen, startade family guy på ipoden och gjorde mig redo för att somna in. 
Det tog dock säkert två timmar innan jag somnade, vidrigt var det. Jag vred och vände mig, tog på ögonmask, låg på sidan, låg på rygg, låg på mage, låg på andra sidan. Inget tycktes hjälpa.
Jag väntade ändå ut insomnian och tillslut lyckades jag. För en stund. Lite senare vaknade jag utan täcke, för att hitta Eken totalt inrullad i det. Jag slet åt mig en bit och somnade om för att vakna av precis samma problem en stund senare. Och så där höll det på.
Senare samma natt vaknar jag av att Eken ligger diagonalt över hela sängen, medans jag kurar uppe i det vänstra hörnet. Tillsammans bildade vi två tredjedelar av ett procenttecken, men jag såg inte det fina i det då.
Arg var jag och just som när jag skulle sparka liv i honom och säga åt honom att flytta sig så börjar han hosta hejdlöst då han är mycket förkyld för tillfället. Min sympati väcktes och jag låg snällt kvar uppe i hörnet.
Nyss vaknade jag av en mardröm och hade inte så mycket till val än att gå upp och påbörja dagen. Då upptäckte jag att Eken hade gått till jobbet utan att låsa dörren eller att dra ut brödrosten. Vill människan ha död på mig?
Kanske var natten ett resultat av min paranoia efter att ha läst tidningen. Eller ett resultat av att både jag och Eken är ruskigt förkylda. Eller varför inte det faktum att jag ska jobba i backen idag, något som kan ha en oroande effekt. Jag vet inte. Allt jag hoppas på är att jag kommer få sova bättre ikväll.

Jan Stenmark.