Jag känner att det blir mycket "jag och Eken" nu, men se det som att ni deltar i en liten ménage á tois vettja.
Eken är av naturen en morgonmänniska, eller han tvingar sig till det snarare. Direkt när han vaknar slänger han sig ur sängen i rädsla av att somna om. Jag däremot är en sån som vill ligga och dra mig tills jag dör av uttråkning, något som inte händer i första taget.
Imorse studsade han upp ur sängen och jag låg kvar för att eventuellt kunna somna om. Detta gick tyvärr inte, så då påbörjade jag mission impossible som går ut på att tvinga Eken till lite morgonmys.
Inte snusk-morgonmys om ni trodde det utan bara lite gos liksom. Om inte lusten skulle falla på till något annat d.v.s.

-ÄLSKLING?!
-...ja?
-KOM HIT!
-...nej.
-JOOOO, KOOOOM HIIIT!

Så där håller jag på i mellan 30 till 120 minuter tills han  ger upp, suckar och kommer gåendes med tunga steg då han vet vad som väntar.
När han uppenbarar sig i dörröppningen så skriker jag så högt jag bara kan:

-KRAMA MIG!
-...nej.
-JOOOO, KRAMA MIG!
- MEEEN ÅÅÅÅH!

Han ger med sig och kommer fram för att ge mig en kram, och det är då man måste agera snabbt! Koppla det mest effektiva brottargrepp du känner till och svinga ner karln i sängen sen ser du till motarbeta honom på alla sätt och vis då han försöker ta sig ur sängen igen. Skulle han lyckas slita sig loss så måste du ta till det tunga artilleriet:

-ÄLSKAR DU INTE MIG?!
-...jo, men...
-DU HATAR MIG, ELLER HUR?!

Vips har du honom på plats igen. Gråt om du måste. Hjälper inte detta så ha en trasa kloroform i nattduksbordet, för det funkar varje gång.
Se där, vad som började som en liten morgonredogörelse urartade till en utbildning. You're welcome.

Den här bilden känns jävligt Eken och jag. Gissa vilken som är jag.