Jag känner mig krasslig. Oj, here we go again, tänker ni. Sanna är sjuk, men hoppsan, detta har vi inte hört förut! säger ni högt och himlar teateralistiskt med ögonen. Men detta är inte nått litet påhitt från min sida. Inte något jag gått och tänkt på och roterat om och om igen i huvudet tills min kropp gett med sig och gett mig lite huvudvärk eller kanske lite halsont. Då jag stod och vek kläder i min garderob blev jag plötsligt väldigt matt, kände mig tung i bröstet och blev illamående. Mina ögon kändes vattniga och hela kroppen fylldes av en olustkänsla. FÖRSTÅR NI?! Detta kan vara i princip vad som helst, men jag vet vad ni alla samt jag själv tänker.

Svinis.

Japp, imorgon kommer min högra lunga kollapsa då jag sitter i lotsen och jag kör i diket. I kön bakom finns en ung, stark och brunögd läkarstudent som hoppar ut och bär ut mig i bilen och lägger mig på marken. Runt mig samlas massa människor. "Måtte hon inte dö, hon är ju så ung och vacker!" och "Hon körde bil som en gudinna, det var en ära att lotsas av henne." går att urskilja ur sorlet. Läkarstudenten gör en snabb lägesbedömning och skiker: Ge hennne plats, hennes lungor håller på att ge upp! Sen påbörjar han hjärt- och lungräddning. Jag motar bort honom och säger: Du är inte Eken, detta känns fel! Sjåpa dig inte, säger den vackra läkarstudenten och håller mig vid liv tills ambulansen kommer.
Där sätts jag i respirator och läkarstudenten vill ge mig en sista gåva i form av morfin innan han lämnar mig. Tyvärr är han ju bara student och jag får cyanid insprutat i armen istället för morfin och ett, tu, tre så är jag död. Efterforskningar görs och det konstateras att svininfluensan bara var ett påhitt och att mina lungor egentligen kollapsade av ren och extrem hypokondri. 
Eken återhämtar sig aldrig efter min död och skaffar 30 katter i min ära, får mask som han inte söker hjälp för, blir sängliggande och kvävs av katterna. 
Läkarstudenten ger upp studierna och blir brandman istället, samtidigt som han extraknäcker som utvikningsmodell. Visst tänker han på mig ibland, det var ju trots allt han som dödade mig, men detta skakar han av sig genom att tänka på att han trots allt fick vänta längre än tre minuter vid rödljuset. Rätt ska vara rätt, brukar han tänka och fnissa lite för sig själv.

Usch, jag vill inte till jobbet imorgon.