Idag är det söndag och det innebär gympa. Så tidigare hörde syrran av sig och undrade huruvida vi skulle anstränga oss ikväll eller inte. Då jag visade mig osäker så sa hon åt mig att jag fick bestämma, vilket resulterade i ett: vi skiter i det. Däremot kom jag på en liten luring och sa att om Sara hör av sig så går vi på gympan. I detta fall var jag 99% säker på att Sara inte skulle höra av sig så jag hade ställt in mig på att vara hemma och sa åt Eken att köpa med sig en chokladkaka då han lämnat tillbaka hyrfilmen.
(Varför fungerar jag så här? Jag ska inte träna, nä, då kan jag lika gärna sätta i mig massa socker och annat onyttigt på samma gång. Kan någon hjälpa mig med logiken här?)
 Jag velade lite och ropade åt honom att skita i det alldeles innan han gick ut genom dörren, men hoppades ändå lite på att han skulle köpa det ändå. Eken som känner mig vid det här laget skötte sig, och kort därefter satt jag och mummsade i mig av chokladkakan, men när jag erbjöd Eken att smaka hände något märkligt.
Han tackade nej.
Jag blev genast mycket upprörd. "Jaha, ska du få mig att svulla, men verka duktig själv?!" trätade jag på honom, men så upptäckte jag DET. Han satt och snusade! Det var DÄRFÖR han köpt godis till mig, för han försökte komma undan med snusandet. Han är en lömsk jävel, det ska gudarna veta.
Jag äcklades av hans svaghet att han inte kan stå emot nikotinet, och blickade sedan ner mot chokladkakan som låg framför mig. Hastigt slängde jag den åt sidan och övervägde en bulimisession, men som tur var hann jag bara få i mig en knapp tredjedel.
Strax därefter hörde fick jag ett meddelande av Sara: Det blir gympa ikväll va? Satan. Ringde syrran och sa att vi fan fick masa iväg oss ändå, men då hade hon ställt in sig på det motsatta. Jaja, jag och Sara ska iallafall iväg och svettas om en halvtimme nu, jag har ju en tredjedels chokladkaka att träna bort.
Och vad det gäller Ekens snusberoende så lämnar jag kommentatorfältet helt fritt för er att försöka rena honom.

Det är en snus han har på armen om ni undrar.