Jag och Eken brukar ibland göra små hemliga resor som vi inte berättar om för våra nära och kära.
Förra sommaren så fick vi kontakt via nätet med tre små trillingsystrar från ryssland. Dessa bodde på ett barnhem och vi åkte ner över tre veckor för att besöka dem.
De tre veckorna rusade förbi och vi älskade de tre små barnen som om de vore våra egna. Eftersom de var föräldralösa tydde de sig även till oss och vi var som en lycklig liten familj.
Sacha, Nischa och Trischawa hette de och var endast fem år gamla. Då de var dags att åka hem, så grät vi allihopa.
Voj nischla ragoyska! Skrek Nischa, som är ryska och betyder: Snälla, åk inte, vi älskar er! Men tyvärr så måste vi åka hem innan någon i vår bekantskapskrets började undra var vi tagit vägen.
Vi tog en bild på var och en av dem innan vi åkte, och nu hänger de i vårt sovrum. Sacha, längst till vänster, var nog min personliga favorit. Hon brukade sjunga för oss och sina systrar på kvällen: Risch neiski, risch neiski, voi valdji, voi valdji. som betydde: Sniffa lim, sniffa lim, oj så roligt, oj så roligt.
Jag minns de tre systrarna med glädje, men fäller ändå alltid en liten tår av saknad då jag tänker mig tillbaka till de tre veckorna på barnhemmet i ryssland.