ÅH! Jag tror jag har satt rekord i stelhet. Det smärtar så oerhört i min nacke så det finns inte, i vilken vinkel jag än vrider mitt lilla huvud i så smärtar det i mina små muskler och jag skyller allt på mitt nuvarande sommarjobb. Fy satan säger jag bara.

Hur som helst har Eken dragit iväg på sin motorcykel nu och lämnat mig i min ensamhet. Det är sorgligt det där, vi ses ju redan så lite, men han måste ju få utforska världen han också. Han har ju trots allt kommit upp i den åldern nu, så man måste väl våga släppa lite på tyglarna, det är ju en naturlig process.
Det positiva är i alla fall att jag kommer komma hem till ett precis så städat hem som jag lämnade det på fredag och det känns tryggt.
För en sak har jag kunnat konstatera efter de här veckorna jag lämnat honom, och det är att han inte är riktigt så huslig av sig än. Jag kan alltså inte bryta upp och lämna honom för detta skulle döda honom. Eller ja först skulle krukväxterna dö, vilket de har varit nära att göra redan om det inte vore för min hjärt- och lungräddning då jag kom hem, sen skulle han dö av näringsbrist. Jag fann nämligen en liten stapel av sisodär fem, sex tallrikar nedanför databordet där det gick att finna rester av senap och ägg på samtliga. Då jag ställde honom mot väggen så fick jag reda på att han varje dag under min frånvaro levt på ägg, korv, senap och knäckemackor. 
Det jag inte förstår här är att oftast när vi lagar mat är han den som oftast lagar mat och väljer ut vad vi ska äta för något, och detta brukar vara både varierat och gott, men i sin ensamhet så släpper han allt detta och tar den enklaste utvägen. 
Näringsbrist är alltså vad som skulle ta död på honom tillslut. 
Om jag och Eken skulle bryta upp någon dag så måste jag också få be hans nära och kära att de ringer och åtminstone lurar honom att de ska hälsa på dagen efter, en dag varannan veckan ungefär ty detta kan få honom att känna sig tvungen att panikstäda, och på så vis eliminerar vi en dödsrisk vilket är att bli uppäten av en flock kackerlackor i taxstorlek.
Mitt råd är dock att dyka upp några av gångerna som lovat, annars kan han bli misstänksam och ge upp städningen, han är nämligen inte så dum som han ser ut.

Okej, nu vet jag att om Eken skulle läsa detta skulle han bli arg och säga att: Så är det fan inte!!! och bli lite grinig för att jag framställer honom som en lat och oduglig pojke, så jag måste väl erkänna att jag kanske kryddat lite här och där. Men blommorna var faktiskt så gott som döda och hans näringsintag precis så enformig som jag beskrev den. Så var det faktiskt ganska stökigt också, eller hur raring?
- Ja, men jag har faktiskt jobbat hela veckan och så har jag ju varit tvungen att packa inför Norgeresan!
Ja, vi låter väl honom gå med den ursäkten då, men innerst inne vet vi. Och vi kommer aldrig att glömma.