Igår fyllde Sara 20, hurra hurra hurra, och jag försökte mig på att anordna en liten fest till hennes ära. Tanken var att vi skulle bli ett glatt gäng på ca. 7 pers som skulle gå ut, men vi blev tre för inte ens födelsedagsbarnet lyckades följa.
Men vi drog dit ändå, på löften att några kanske skulle komma senare.
Kvällen gick och jag gjorde väl allt man inte ska göra, som att umgås med finska maffian och gnugga näsa med en krympling, men inga övriga dök upp för att ansluta sig till vårt glada lilla gäng.
Med andra ord blev min kväll mer som en halvtaskig förfest då jag ringde hit och dit samt kollade telefonen konstant för att se om någon försökt nå mig.
Men, men de två som följde var ju ett utmärkt sällskap, att skåla med Samantha och försöka lura Sebastian är ju inte fy skam. Under ett svagt ögonblick lovade jag dem båda att bli gudföräldrar till mitt framtida barn, men det kanske var tur att jag gjorde det, annars hade nog Sebastian blivit lite argare för att jag pajade hans telefon.
Nåväl, då de började spela den där smöriga tryckarlåten så drog vi iväg till max för att käka lite, sen blev vi hemskjutsade av min älskade Eken.
Om två timmar ska jag jobba, tummen upp allesammans!