Ser ni så fruktansvärt motbjudande? Denna groteska skapelse uppkom då jag skyndade mig för att slänga soporna igår innan Martin skulle hämta mig. Jag går längst den lilla stigen och ser då att jag liksom halvt möter en kvinna. Som vanligt uppkommer dilemmat ska jag hälsa eller inte? Hon är precis så långt ifrån att man skulle kunna strunta i det, men ändå inte så långt borta att det är en självklarhet. Jag bestämmer mig för att skita i det och ser lite nonchalant ut där jag skuttar fram, men så händer det. Jag ramlar och gör det med jordens jävla mordskrik. Hon frågar naturligtvis hur det gick och säger medlidande att mossa på asfalt är livsfarligt då det har regnat. Ja jag märkte det. Då jag kommit på benen ser jag att Martin sitter i bilen och väntar på mig. Finns det nått värre än att ramla så är det ju att bli uppmärksammad då man gör det. Fan, jag skulle ha hälsat.