HTC Touch Fighter

Japp, så borde min mobli heta! Igår när jag och Eken slängde oss i bilen för att åka till mor och äta våfflor så hade jag min mobil i fickan på koftan och allt var frid och fröjd.
Kom hem till mamma, käkade våfflor utav bara helvete och sen när vi skulle åka så upptäckte jag att mobilen inte låg i fickan längre. Mamma och Eken försäkrade mig om att den säkert låg i  lägenheten, men jag var ruskigt säker på att jag la den i fickan alldeles innan jag gick utanför dörren.
Så när vi gick ut mot bilen så bad jag Eken ringa efter den, men inget hördes varken ute på mammas gårdsplan eller i bilen, vi ringde även efter den inne hos mamma men inget hördes. Vi kommer hem och ringer än en gång för att kolla så den inte ligger ute på backen. Då jag springer lite i förväg och kommer upp på vägen utanför entren så hör jag ett surrande. Det är inte för inte HTC touch diamond även är känd för the Rabbit kan jag säga! Jag börjar söka runt i snön men ser inget, men min hörsel leder mig till ett ställe där jag ser ett svagt blått ljus under snön, och där kan jag gräva fram min mobil!
Jag slet ut batteriet och simkortet och så har den fått legat över natten. Imorse startade jag den igen och den gick igång utan att gnälla det minsta! Och detta efter att ha legat begravd i snö i över 1,5 timme och blivit ringd till tre gånger!
HTC Touch Fighter säger jag bara, det är just vad den är!


 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0