Muffinsarna ligger kvar, troligen tack vara att jag lyssnat till mina expert-coacher när det kommer till matvanor. 
Till middag gjorde jag hamburgare med stripps, kanske inte så nyttigt, men jag skulle göra matlåda till Eken också och då kändes det mest lämpligt.

Hur som haver vill jag öppna mig lite för er här. Erkänna en brist.
Jag är fruktansvärt dålig på att steka hamburgare. Fruktansvärt. Jag stod och flippade de där jävlarna säkert 20 gånger, dels på grund av rastlöshet men också av rädsla att bränna dem.
Eken brukar gnälla på mig för att jag jämt steker på för hög värme, så jag går ut lungt med fyran. Detta tar evigheter och tillslut ökar jag till sexan, och då jävlar händer det grejer! Trots mitt frenetiska flippande av de cirkulära köttresterna, så bränner jag dem.
Sen för att vara säker på att de är klara står jag och hackar upp skiten i minimala bitar för att vara säker, och vipps är det plötsligt köttfärs jag skapat istället för burgare.
Jag är ett hopplöst fall.
Så, phu, det känns skönt att få detta sagt.
Jag hoppas att ni fortfarande älskar mig för, eller kanske trots den jag är.
Tack.