Sönernas dag...?

Ah, en ny dag gryr och snart bär det av till jobbet. Känns sådär. Dessutom vaknade jag med lite, lite ont i halsen idag så nu är det bara att vänta in förkyldningen Satan. Har jag varit för naiv nu när vårvärmen kommit och gått runt allt för lättklätt den senaste tiden? Har jag mig själv att skylla? Kanske.

Som den lilla spexare jag är satt jag även i fredagskväll och tog groteska bilder på mig själv. Njut.





Jag har börjat inse att jag nog lider av en sjuklig fascination av mitt eget utseende. Dags att skära ner lite kanske? Jag börjar känna mig...mättad? Om även jag kan få nog av mitt förvridna ansikte, så kan jag förstå hur andra känner sig. Jag ska tänka igenom det här lite grand, och minska på dessa förfärliga inlägg. Ni är välkomna.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0