Ah, känslan av att byta dammsugarpåse, det bringar så många kluvna känslor!
Först tvivlet: Är den första verklgen helt full? Är det onödigt att byta nu?
Beslutsamheten: Nä, nu jävlar ska det bytas, den suger ju inte upp ett skit!
Naiviteten: Men så lätt det går att ta ut den!
Aggressiviteten: Vart fan ska den här sitta nu då? Det måste ju vara nått spår som ska följas?!
Ovissheten: Sitter den rätt nu? Kommer dammet hamna i påsen?
Sen startar man dammsugaren:
LYCKAN!!!

Ja herrejävlar, som jag sa till glädjepojken Sebastian i min klass, nu får man stå 3 meter ifrån skiten när man startar annars är man körd!

"I said vacuum!"