Jag orkar snart inte mer. Det här är säkert den 10:onde gången, minst, under en mycket kort period som jag drömmer om bäbisar.

Den här gången så sprang jag runt i nått jävla hus och lekte kurragömma, och gömde mig under en trapp med min vän Phäntie, där kom jag på att jag var gravid och började gråta ut inför Phäntie att jag inte ville bli mamma inom ett år, jag måste gå till barnmorskan!
Phäntie sa inte så mycket, hon bara såg på mig med en mycket svårtydlig blick.

Sen var det tydligen någon slags lektion vi skulle gå på men där satt vi inte länge, utan gick tillbaka kurragömma huset som stod på en scen av något slag.

Här pratar jag med en man om mitt problem och han förslår att jag kan adoptera bort barnet, men då får jag nog. "Här ska inte förlösas någonting!" skriker jag och drar ut nått zucchini-liknande föremål ur min vagina. Den skalar jag sedan. Jag, Phäntie och mannen sneglar sedan ner genom en liten spricka i föremålet, och ser ett ljusgrönt och avlångt föremål, likt en frukt, med något rött på. "Där är blodet" säger jag och ser allvarligt på de andra två som iakttar mig under tystnad och någon sorts förundring.
 
Här slutar min dröm för sen väckte Mie mig och ville spela dator. Jag börjar bli rätt less på att ofrivilligt bli mamma varje natt, och varje gång drabbas av samma ångestfyllda panik.
Om någon teraput läser detta så kan du väl höra av dig. Detta är mycket påfrestande.
Inatt ska jag se till att drömma att jag steriliserar mig.