Det räknas ned...

-Ja, åh, snart är det julafton tänker ni, med det är inte det jag talar om.
Det är snarare halkbanan som jag ska till imorgon. Sätter mig på tåget och tar mig till bollnäs, där hämtas man upp sen bär det av mot mitt stora ångestmoment. Jag vill verkligen inte genomgå detta.
Varför halkbanan sätter ångest i mig vet jag inte,det ska ju fan till om man misslyckas med den, men det är just hela grejen; resan dit, körningen, fikat- ja allt! Jag är livrädd.
Jag önskar jag kunde ta mig till imorgonkväll då jag sitter på tåget och är på väg hem igen, då allt är över och jag aldrig mer behöver åka iväg på halkbana igen. Jag är så otroligt rädd för nya situationer- en riktig fegis när det kommer till sånt. Har jag någon med mig så är det okej, men jag litar inte på min egna, ensamma förmåga att hantera nya saker.
Jag hatar själva grejen med att ta körkort, jag vill bara få det överstökat!

Nu är man nyklippt och grann iallafall, och fått kört lite.
Körde till och från klippningen och på hemvägen tyckte jag att jag började komma ihåg lite hur man gjorde iallafall.

Nä nu ska jag springa och roffa åt mig läsk som mamma har bestämt att spara på, sen ska jag börja med bokrecension tror jag.. Adjö

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0