Susanna

Jaha är ni kvar? Just ja, jag kanske skulle berätta om när jag och mor åkte till Göteborg? Men det var ju skitlängesen nu, så jag orkar inte. Vi var på Gekås och handlade en hel del, åkte spårvagn, gick på Universeum, kollade på blommorna på Botaniska trädgården, åkte Paddan, drack en del vin och åt massa god mat. You know, Göteborg stuff. Här är lite bilder.

 

 

 

Ja men herregud, det var ju Summer Meet här i Hudiksvall. En slags cruising liksom. Längesen nu, men jag glömde säga det. På dagen fick vi åka med ut till hamnen för att gå runt och kika lite och äta munkar. Jag följde med på ett villkor. Att få se en Sam och Dean-bil. Mattias suckade och skakade på huvudet, vilket jag tog som en garanti.

Och jag fick typ se en. Eller flera som var ungefär. Så jag nöjde mig med det. 

På kvällen blev vi runtskjutsade i Örjans ögonsten och njöt av den vackra solnedgången, även om håret stod åt alla håll och det drog kallt i och med att grabbarna promt skulle åka nedcabbat. 

Här följer ett flertal bilder från dagen/kvällen. Lite mörka här i bloggen ser jag, men må så vara. Vi börjar med Örjans bil högst upp då.

 

Söndagen är här som avslut på en fantastisk vecka.

I måndags begav jag mig hem till min blygsamma lilla etta för att hämta räkningar och med nöd och näppe rädda livhanken på mina kämpar till krukväxter. Jag träffade även Mickis för lunch och lite solning för att sedan jogga hem till min lilla mor i stekande hetta och anlände sjöblöt i svett med en lila färgton i ansiktet. 

Sen har jag spenderat mina dagar med svärfamiljen då Mattias varit på jobbet. Mattias syster Emma har nämligen hittat hem över några veckor och vi har njutit av det fina vädret och spelat spel tillsammans. Vi tog även en utflykt ut till Stocka och planerade att införskaffa ett sommarhus där någon gång och ta igen den där seglaruppväxten som både jag och Emma känner att vi gått miste om.

 

Hör och häpna! Vi lämnade lägenheten idag!

Visst, vi har väl gått på stan var och varannan dag, köpt mjukglass och så, men mest datahäng liksom. Lite läsa. En joggingtur här och där.

Nu fick vi tummen ur och gick på bio. World War Z. Jag hyste lite agg mot personalen på bion som var så oerhört ineffektiva men i övrigt var det en trevlig upplevelse, speciellt när jag skrämde livet ur Mattias genom att själv blir jätterädd och reagera lite för häftigt. Det blev popcorn, läsk och sedan en panikjogg från min sida när vi kom hem då allt stillasittande åt mig innifrån. 

I regnet sprang jag. Som man ser hurtiga människor göra ibland. Det bjöds på solregn och en oerhört vacker regnbåge, och när jag kom fram till det stället där solen nådde mig med full kraft var jag tvungen att jogga baklänges ett tag för att få känna den märkliga kombinationen av varma solstrålar och svalt regn i ansiktet. Sen insåg jag det vore trist om jag ramlade och bröt benen bara för att vara så där pretentiöst livsnjutande, så jag vände mig rätt och flåsade på i den normala färdriktningen.

Men mysigt vare! Eller ja. "Mysigt".

Jag bjuder väl på lite randombilder från Instagram i brist på annat. För att fylla ut liksom. För det är otäckt när det blir helt kalt å, som flickan sa. Hejsålänge.

Men jag har ju semester hörni, sluta grubbla på det nu!

Första veckan är snart över och jag njuter av varje sekund. Typ. Har tvingat ut mig för några turer löpning och det har kanske varit något svårt att njuta av de sekunderna då svetten rinner ner i ögonen, men i övrigt tycker jag att jag har lyckats vara perfekt semesterchillad.

I och med att jag närmade mig slutet på den sista "Fifty shades of Grey"-boken (Oh. My. God.) så beställde jag hem semesterläsningen från Adlibris.

Slog till på dessa små rackare:

 

 

I och med semestern har jag pausat mitt gymkort och tänkte att jag ska satsa mer på löpningen samt pina mig till lite hemmaträning, och kanske ta mig an lite mer "teori". Därav de två mer träningsinriktade böckerna. Bli lite pepp kanske. Få lite mental spänst i benen, liksom. Ja. 

Jag har läst ut "Jag vill ju bara se bra ut naken" av Jonas Colting redan och fått fnissa lite. Visst, den bidrog inte till några enorma aha-upplevelser, men var rätt så uppiggande och får mig nog att lägga om träningen lite framöver. 

Tänkte hugga in "Born to run" av Christopher McDougall, men då ba! Kom ett wild card!

Svärmor lånade mig Martina Haags "Heja, heja", så den jäveln svepte jag på kväll. Oehört lättläst och inledningsvis jävligt rolig för att sedan mynna ut i ett helt okej avslut.

Givande bokrecensioner jag ger va? Ja, bättre än så här blir det inte, jag har som sagt semester, läs skiten själv för satan. 

Nu har jag tagit mig an "Born to run" och känner att detta kan vara lite utav en besvikelse, men jag har bara kommit åtta kapitel in ännu och vem är väl jag att måla fan på väggen i detta tidiga skede. Så jag nöter på. 

Jag spar klassikern om hundraåringen ett tag till och tror nog att belöningen för att jag tar mig genom "Born to Run" får bli "People who eat darkness", boken som fick fokus på bilden då den helt enkelt är min förutfattade favorit. 

Verkar lite kuslig och lagom spännande, samt att jag såg det som ett utmärkt tillfälle att bättra på den aningen rostiga skolengelskan något. Det är ju aldrig helt fel att utöka ordförådet inom kategorin Ritualmord. Den ska tydligen handla om en brudjävel som blir kidnappad i Tokyo och sedan hittas lemlästad på ett föga smickrande vis i nån sorts grotta. Spännande va?! Och det ska vara verklighetsbaserad mitt upp i alltihopa!!! Jag vet vad ni tänker, jag tänker det också: Shit pommes.

Nä, ska jag behöva sitta här och redogöra allt för er kommer jag aldrig få ta tag i den där boken så jag gör ett abrupt avslut här och tvingar ner mig i springboken igen. Kanske stretchar jag lite under tiden, för ni glömmer väl inte stretcha? Nä, bra.

Hejmäerda.

 

 

Jag och Mattias åkte iväg för att ägna åt oss lite kvällsfiske. Tyvärr så tycktes sjön vara tvärdöd och myrorna var otroligt folkilska, så jag spänderade större tiden med att stampa och kontrollera mina ben och skor, så här:

 

Men annars var det mysigt, härligt väder och trevligt sällskap. Ja, om man räknar bort myrorna då som sagt. Mattias lyckades även kasta fast draget vid första kastet, men då jag är världens bästa flickvän (och löljligt orolig för att något djur ska fastna i linan eller kvävas av draget) så jag slängde mig ut i det iskalla vattnet och tog mig frustande ut till stocken som var boven i dramat. Nog för att jag skar upp mina fotsulor på sylvassa stenar, men jag räddade både Mattias drag och kanske en simmande älg eller nått. 

Ja vi tog oss till Järvzoo på söndagen. Klappade en galet mjuk ko och kollade på lömska järvar. Så det var fint.

 

 

I tisdags tänkte jag att det är lika bra jag tar ut mig ordentligt på gymmet i och med att det inte skulle bli någon träning på onsdagen eftersom att Mickis skulle komma och socializa. Sagt och gjort, onsdagen anlände och träningsvärken lika så.

Mickis tyckte dock att vi skulle jogga tillsammans. Konditionen är ännu en skamfläck för mig men jag bet ihop, satsade och överträffade mina egna förväntningar.

Nu sitter jag här, med tisdagens och gårdagens träningsvärk kombinerat och vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Smärtan är sanslös.

Men no pain, no gain säger de ju, och jävlar vad jag måste gaina nu. Det är ju bra att ha mål. Butt.

När Mattias var här i helgen var tänken att vi skulle kolla in björnungarna på Järvzoo på lördagen men Mattias tog en lite för lång sovmorgon så det hela fick skjutas på till söndagen. Men lördagen måste ju fördrivas på något sätt så vi begav oss till Järvsös egna crêperie för att avnjuta lokala sötsaker och kolla in läget liksom. 

Och det var en fröjd.

 

I helgen kommer min högt älskade helgunderhållning Ögonfransen hit till mig för omväxlingsskull. Därför har jag ägnat eftermiddagen åt att verkligen städa lägenheten så att inget sådant kan ta mitt fokus i helgen, annars slutar det med att jag inte kan sitta still utan måste putsa skåpluckor eller duscha av krukväxterna. 

Så nu sitter jag här med tända ljus och njuter av doften av såväl allrengöring som sköljmedel samtidigt som jag trycker i mig perfekt mogna jordgubbar. 

Det är torsdag. Göttans. Njut hörni.

 

I det här sargade paketet finns min förbättrade hälsa, min livsglädje, en del endorfiner men också en del ångest, uppgivenhet och vånda.

Nämligen mina nya Nikes.

Jag har lovat mig nya skor sedan en lång, lång tid tillbaka. Som jag skrev tidigare så har mina gamla skor gett upp för länge sedan. 

 

 

När det kommer till regntunga vardagar som dessa finns det ju inomhusaktiviteter att ägna sig åt. Ja jag vet vad ni tänker, snuskhumrar, men jag är ju så gott som änka på veckorna så något sånt blir det inte. Det som däremot är enkelt att trilla dit på är något jag talade om igår. Internetshopping. 

 

Så enkelt, så roligt, så tillfälligt tillfreställande.

 

Men detta har blivit ett riktigt jävla stressmoment för mig. Hittar jag en vara jag vill ha på en hemsida som tar ut frakt vid beställningar så kan jag inte genomföra köpet, utan då måste jag hitta minst ett plagg till. Här sätter paniken in, för många hemsidor är så belastade att en vara kan bli slutsåld bara för att man behöver tänka efter i trettio sekunder. Och inget gör mig bittrare än att upptäcka att något jag eventuellt ville ha nu inte går att köpa. Jag blir rasande! Helt plötsligt är det allt jag vill ha och inget annat duger, inget är kul längre. Tills jag hittar något annat det vill säga.

Men det kan ju också vara så att det kommer in nya saker som jag också vill ha strax efter att jag har beställt, då bannar jag mig själv tills jag står på gränsen till sammanbrott, jag borde ha väntat. 

Säg att jag hittar en vara på en torsdag. Där börjar det.

Ständigt går jag in på sidan, vakar och våndas. Finns det kvar? Kommer jag hinna? Har det kommit något mer?

Man vet ju inte heller hur pass uppdaterad sidan blir under helgen, det kan vara så att allt är slutsålt utan att jag vet det. Så även om jag lägger in en beställning nu så kan jag få ett mail på måndag om att allt är för sent, att jag var naiv som trodde att jag skulle bli ägare av denna ägodel. Mina pengar duger inte, jag var för långsam, helt enkelt. Skammen i det, mina vänner. Skammen i det.

 

Jag fick nyligen uppleva denna stress genom H&M för ett par dagar sedan. Det var en sorts bh jag ville ha, en jag redan har i svart och är barnsligt förtjust i. Nu fanns den i den charmanta färgen "mullvad" och väste mitt namn från underklädessidorna. I en rosa dimma la jag dem i varukorgen och letade upp två par matchade trosmodeller. 

De plaggen tillsammans bidrog inte till en så hög kostnad vilket gjorde fraktkostnaden mer påtaglig. Ja, ifrågasätt det inte, det är ren logik.

Så jag valde att avvakta i hopp om att hitta något mer i klädväg att förälska mig i.

Dagarna gick och jag var så orolig att mina storlekar skulle ta slut så jag loggade allt mer frekvent in för att se om knivhugget i skepnad av texten "slutsåld" skulle infinna sig, men de fanns kvar. Kanske inte de övriga kvinnorna i detta land finner färgen "mullvad" lika charmant som jag, men må så vara- jag ser möjligheterna i den. Varje gång jag tog på mig bh:n jag redan hade så kände jag pressen, ska jag bara ha en av den här modellen? Bara en? Verkligen?

Så kom måndagen och på förmiddagsfikat sa jag till Mikaela med falsk säkerhet i rösten "Jag ska beställa från H&M, ska du också ha något?" medan mitt inre skrek ÄR DU VERKLIGEN REDO, TÄNK OM DET KOMMER IN NÅGOT MERA?!

Mikaela letade på sidan och våndades även hon, då hon är mer ekonomisk än vad jag är. Hon skickade bland annat en bild på ett påslakanset till mig och frågade om det var fint. Det var det. Däremot så var det ämnat till dubbeltäcke och det har inte Mikaela, men som av en händelse så har ju jag det, så då la jag det i min varukorg istället. Sen var jag igång och slängde även i en kimono att ha hos Mattias plus en långklänning och en kofta som båda var rabatterade.

 

MIkaela såg över mina tilltänkta köp och pekade ut ett par saker som hon undrade om jag verkligen behövde. Jag sa då att eftersom jag redan kommit upp i en sådan hög summa så skulle det inte göra någon skillnad om jag tog bort de där plaggen, vilket också är ren logik.

Mitt lilla förnuft ropade långt, långt innifrån: Du kommer få ångest över dessa impulser längre fram, det vet du va? Lugna dig nu! Men Köpdjävulens röst var starkare och mer förförisk, så när Mikaela konstaterat att hon inte skulle ha något knappade jag vant in mitt kortnummer och tryckte på den bekanta "Genomför köp"-knappen samtidigt som jag hyschade mitt lilla förnuft och tog en klunk te.

Så nu väntar vi på leveransbekräftelsen. Då och då känner jag det lilla förnuftet riva runt, hysterisk men kvävd där inne i bröstkorgen, vilket får mig att undvika shoppingsidorna ett par dagar framåt. Men snart ska vi åter tampas, Köpdjävulen, Det Lilla Förnuftet och jag. Och vi vet alla vem som är starkast.

 

Under följer några av varorna som väntas. Dock inte underkläderna. För allas trevnad.

 

 

 

När det började kännas vår ute så var det dags att köpa nya sneakers. Förra sommarens slängdes på grund av något för vilda äventyr så det fanns helt enkelt inget annat alternativ än att bege sig in till skoaffärerna. 

Då jag känner mig själv väldigt väl så har jag valt att köpa billiga tygskor eftersom jag absolut vill att de ska vara vita. I och med min pronation samt förkärlek till att springa i gräs och lera så går det åt ett par stycken per sommar och då är det ju dumt att lägga ut allt för stora slantar. 

Men så stod de där.

De vita Fred Perry:na jag var sugen på förra sommaren men avstod från på grund av bättre vetande. 

Dessa kostade 700kr vilket jag kan få typ tre stycken enkla no name-skor för. Men dessa var ju så härliga. Liksom nätta. Försynta. Men ändå där och så rätt. 

 

Jag ska ha dem! skrek jag och Mattias höll med om att han tyckte att de var mycket snyggare än typ Converse. Så jag köpte dem. 

De fick sedan uppleva en del fotoryck, någon utekväll och så, så klart, Summerburst. Jag har tvättat dem två gånger redan men de blir aldrig sig själv igen. Jaja. Jag visste ju att detta skulle hända.

 

Flugan roar mig oerhört. Vad gör han där uppe liksom? Chillar bara? Ja, det är nog det han gör. Chillar.

 

Denna midsommar spenderas inte som förra året på en ö sovandes i båt, berusade och med ögoninflammation (myyyyyycket roligare än vad det låter), utan istället i Mattias bardomshem, nyktra, med god mat och bubbelbad. 

Vi började dagen med fika på Dackås, tog en promenad och sedan åkte vi ut till huset där vi grillade, fotade blommor och badade bubbelbad. 

Vi fick inte ta ner solen lika romatiskt som förra året eftersom det blev mulet framåt kvällen, men vi fick kolla på tv och äta godis under filt istället vilket inte alls är fy skam det heller. 

 

Jag kanske borde berätta om Summerburst, men ni skulle ändå inte förstå så jag håller det kort. 

Det var några fantastiska dygn med människor jag älskar, god mat och dryck, dansvänlig musik och absolut lycka. Planen är att ladda upp något videoklipp så att ni får ta del men fram tills dess får ni helt enkelt lita på mig när jag säger det- Det var fantastiskt. 

Jag grät en del, både av sorg över den animerade kiwifågel och av lycka under fyrverkerierna på dansgolvet, men utöver detta var det nästan ett konstant rus av glädje som bar mig genom helgen och bland annat fick mig att spexa så intensivt i en fladdrig klänning så underbyxorna syntes. Ja. Herregud.

 

Det var musik, det var ASKA och det var ljuvliga bihang. Det var Livet.

 

Bifogar en låt som kanske inte är Summerburst men som är glädje och det är väl det som räknas?