Jag hade feber i veckan. Lite svagt bara så var i skolan och så, men avstod att få massage på massagelektionen, för att inte förvärra något. 

Jag har inte tränat heller (läs inte börjat tränat ö.h.t.) . För att inte förvärra något.

Klätt mig varmt och sovit mycket. För. Att. Inte. Förvärra. Något.

Febern gick över, jag gjorde en liten segergest i smyg och tänkte att jag segrat med lätthet och att livet skulle gå vidare. 

 

Så. Naiv.

 

Det jag inte gjorde var att börja missbruka ingefärs-te och ColdZyme, för jag hade ju inga övriga förkyldningsymtom. Jag struntade i att shotta Kan Jang en gång i timmen, för jag hade ju inga övriga förkyldningssymptom. C-vitamin till förbannelsen kändes överflödigt. För. Jag. Hade. Ju. Inga. Övriga. Förkyldningssymtom.

Jag har ont i halsen nu. Så galet ont i halsen. Och jag förstår inte varför. Jag blev ju frisk?!

Så här ska det väl inte gå till? Att man undkommer feber och SEN blir förkyld?! Vi alla vet att man först blir förkyld och när detta förvärras kommer febern. Jag känner mig så jävla grundlurad. Som att kroppen insett att jag tar till för många förbyggande åtgärder när jag börjar bli lite småsnuvig, så därför vände den hela proceduren för att golva mig fullständigt. 

 

Ja, du fick mig, Viruset. Hatten av. Starkt jobbat. Men jag tänker inte ge mig så lätt. Nu vet jag vad du är kapabel till, så tar du inte och hittar på något ännu mer kreativt till nästa gång så vet jag exakt hur jag ska behandla dig från och med nu. Glöm inte att jag är stammis på apoteken, ditt lilla helvete. Jag kommer ALDRIG sluta kämpa.

Nu ska jag fortsätta trycka i mig glass och inte alls bli smal till nyår. Hejsålänge.