Mötet är över och jag har väl fått mer rätsida på det hela. Det hela var egentligen ännu en intervju på om jag skulle få praktisera eller inte. Det jag trodde var ju egentligen att jag hade praktikplatsen i en liten ask, men tydligen måste jag jobba för den lite till. Mannen som höll i praktiken var mycket trevlig och innan jag visste ordet av det hade han snackat omkull mig så pass att säljarjobbet plötsligt var mitt drömjobb. Det som jag från början trodde var en till två veckors praktik blev utdraget till åtta veckor och det är inte säkert att jag hamnar hos dem jag sökte utan kanske istället blir utplacerad på något annat företag där behovet finns.
Innan vi skilldes åt sa han att jag hade ett stort fel. Detta fick mig naturligtvis lite modfälld och han frågade mig om jag vissta vad det var. Han hade tidigare nämnt att en bra säljare inte pratar, den lyssnar instället, så jag föreslog att jag kanske pratade för mycket men det var fel. Jag frågade om jag saknade arbetslivserfarenhet, men det var inte heller rätt. Han sa då att det berodde på att jag var tjej och att han ville ha så stor variation på sina praktikanter som möjligt, och nu var det mest brudar som hade sökt. Mitt kön sätter mig alltså återigen i skiten.
Nåväl, när vi tog i hand och sa farväl sa han att han skulle höra av sig senast imorgon eftermiddag och att han inte kunde lova något men att det kändes bra. Så vi får väl se. Håll småtummarna era.